fredag, november 18, 2005

MYCKET intressant. (Kom på mailen).

1. Vad är klockan? 13:51
2. Ditt namn som det står på födelseattesten: A J Gunnarson.
3. Smeknamn: Alla möjliga
4. Piercings: 5 i ena örat 3 i andra, en i ögonbrynet (som tyvärr växer igen) och förhoppningsvis även en i näsan när jag väl har fått ett jobb och inte behöver tänka på anställningsintervjuer
5. Ögon färg: blå
6. Födeleseplats: Katrineholm
7. Favoritmat: Maten på West Kök&Bar i sthlm
8. Någonsin varit i Kalifornien? Nope
9. Någonsin tapetserat något med toalettpapper? nope
10. Älskat någon så mycket att du börjat gråta? Det har jag väl antagligen gjort
11. Varit med i en bilolycka? Japp (i Polen, av alla ställen)
12. Krutonger eller Bacon Bitar? Bacon
13. Favorit dag på veckan: Fredag (jippie!)
14. Favorit restaurang: Italienskt alt. West k&b
15. Favorit blomma: pass
16. Favoritsport att titta på: Fotboll/fri-idrott/konståkning
17. Favorit drink: Grasshopper
18. Favorit glass: Vienetta
19. Favorit snabbmats restaurang: Levinskys
20. Vilken färg har din sovrumstapet? offwhite/rött
21. Hur många gånger kuggade du på teoriprovet? Inte en enda
22. Före detta, vem fick du ditt senaste e-mail ifrån? Faster A
23. Vilken affär hade du valt att övertrassera ditt kreditkort på? "Mim" i Paris
24. Vad gör du oftast när du är uttråkad: Spelar betapet
25. När går du och lägger dig? Kring midnatt
26. TV program: CBS 60 minutes/Sex and the city
27. Senaste person du gick ut och åt middag med: Ida
28. Ford eller Chevrolet? Hyundai coupé
29. Vad lyssnar du på just nu? Mixad lovsång
30. Vilken är din favoritfärg? Alla färger blandat, med glitter på.
31. Sjö, hav eller flod? tja, vatten i största allmänhet
32. Hur många tatueringar har du? Ingen, tyvärr. en, så småningom.
33. Har du någon gång kört slut på bensinen? Nope
34. Katter eller hundar? Både och, plus apor och ekorrar

torsdag, november 17, 2005

Filosofi

Nu har vi haft testund där vi bla diskuterade inflyttningsfestens snittars innehåll. För övrigt har jag haft mycket att rapportera idag, men nu sitter jag här och minns inte alls. Min hjärna är näst intill tom, faktiskt. Jag bara tänker att jag har varit duktig som har skruvat ihop lampor och satt upp gardinstänger och handlat och dammsugit och tvättat. Behövde varken bygga bur eller sätta namn på dammråttorna.

Jag sitter iof även och tänker att det är konstigt hur vi båda kan vara funderande filosofiska fast liksom inte nå fram till varandra utan i stället betrakta varandra som nån slags fascinerande och underlig varelse som man aldrig riktigt kommer nå fram till. Fast utan att det gör något, det finns någon slags nöjdhet så, liksom.

Nu ska jag lägga mig här och sova:

Följetong IKEA part III

Tack Simon. Jag gjorde som du sa, och tog till våld. Det funkade faktiskt.
Hur som helst, bra grej:
Jag slipper åka till IKEA
Dålig grej:
Jag får ingen apa.

Idag är laundry-day. Den som uppfann vårt torkrum borde få nobelpris i "uppfinning som gör livet lättare att leva". Man tvättar, hänger upp allt där, en timme senare är allt kruttort och slätt, eftersom man slätade ut det innan man hängde upp det. No strykning needed. Hurra.

Nu ska vi äta och sen måste vi antingen bygga en bur åt dammråttorna eller dammsuga.

onsdag, november 16, 2005

Tragedin i bilder.


följetong - IKEA part II

Jag HATAR IKEA.

HIMLA SKIT. C var i veckan och bytte min fåtölj, den med skruvarna i en ICA-kasse ni vet. På min begäran bad hon om att få nån liten grej som kompensation (den lilla grejen var närmare specificerat en apa med en apunge runt halsen som jag sett där men inte pgr av min ekonomiska situation kunnat tillförskansa mig) men nej, det fick hon inte.

Ikväll skulle jag skruva ihop min skrivbordsstol, och tror ni det funkar? OH nej. VERKLIGEN inte.

Nu måste jag alltså ta mig tillbaka, (först hem till ma och pa och låna bil) som om man inte hade annat att göra.
Och den här gången ska jag BANNE MIG ha en apa. Jag kan vara en riktig bitch om jag vill, och det ska jag. Grr. Jag blir så TRÖTT. Och arg. Saker ska FUNGERA.

följetong - IKEA

Aj, mitt huvud.

Vi har sprungit på IKEA, köpt massa fina (och en del mindre fina, C propsar ju exempelvis på att vi ska ha växter här hemma) saker.
Nu ska jag käka, sen köra tillbaka mammas och pappas bil. Och sen kanske jag hinner blogga lite.

Eller förresten, vadå "kanske"... :-)

måndag, november 14, 2005

Jobbförberedelser

I morgon ska jag ha musik på Oxhagsskolan hela dagen. 1:an till 6:an. Musik, liksom. Det hela känns ganska delat, måste jag tillstå. Jag är en vanemänniska. Jag vill veta saker i förväg. Jag vill veta vad jag gör på onsdag också, inte bara i morrn. Jag vill ha EN ENDA liten aning om hur nästa dag ska se ut, men det gör jag inte.
Min planering är typ:
1) om det finns piano kan vi...
2) om det finns papper och pennor kan vi...
3) om det finns CD-spelare... etc etc.
Att jag inte är särskilt förtjust i barn känns som det minsta av problemen just nu. :-)

Tur

Håhå jaja, det löste sig visst ändå till slut med biljetterna. Fråga mig inte hur. Men det var ju bra.
:-)

Hjärta i 1000 bitar

Jag borde sova, eftersom det är så mycket i morrn. Men jag orkar ju inte gå och lägga mig.
Sitter och lyssnar på Björn Afzelius, främst "tusen bitar".

"Det sägs att det finns alltid nånting bra i det som sker
Och tron är ofta den som ger oss styrka
Ja, man säger mycket, men man vet så lite om sig själv
När ångesten och ensamheten kommer

Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar;
Säger du att du är min vän så är du kanske det"

Jupps.

(Innan nån orolig mor eller faster eller farmor börjar spekulera; nejdå, mitt hjärta är relativt intakt. Dillet på låten handlar mer om att den är fantastiskt fin).

söndag, november 13, 2005

Fars dag

Ok, det tråkiga:
för två dagar sen fanns det fortfarande massa plats kvar på Blindside-spelningen. Hade glömt ticnet-lösenordet, så när jag skulle boka fick jag först beställa om lösenordet till mailen. Sen, hör och häpna, var det fullt helt plötsligt.

Aja, men... eh... hoppas ni får kul, mamma. ;-)
Hade varit värre om det var Simple Plan...

Mycket härlig helg, om man bortser från strejken som min fysiska lekamen har inlett. Den har inte meddelat hur länge den ska pågå, men jag ska sätta hårt mot hårt och gå till Mashdak the Doctor snart. Förutom det har det varit kul. Om man dessutom bortser även från att D ska åka till afrika i veckan. :-(
Men förutom DET har det varit kul.

Glömde fars dag. Dålig dotter, DÅLIG DÅLIG dotter. Kom ihåg det ända fram till idag. Sen att jag av princip är emot fars och mors dag är ju en annan sak, jag tycker att det är ett kommersens dåliga påhitt, men för det kan man ju skriva ett kort. Eller baka en kaka. Ja ja.

I morrn är det späckat schema, jag kommer fara som ett jehu från ställe till ställe, och ändå kommer jag antagligen glömma hälften av det jag ska göra. Borde kanske sova, så att jag är på alerten då.

lördag, november 12, 2005

Every little thing´s gonna be alright

sjunger Bob Marley i vårt kök och jag är benägen att tro honom.

Ibland börjar dagen med att man inte ens kommer upp ur sängen för knäna pallar inte och sen ska man gå på toa och man kan knappt sätta sig för det finns inget att stödja sig på så att man inte belastar benen och även om det finns det gör inflammationen i ena armen att man inte kan stödja sig mot den och så gör man allt man måste fast det tar mycket längre tid och man vill ut och springa bort alla drömmar som försöker få fäste helt i onödan fast man kan ju inte och i stället lägger man sig en stund till med kläderna på under täcket och lyssnar på Christian Kjellvander och tänker att tjeven också, vad det inte går bra ibland

Sen när man tinat går man till affären med sina tillhörigheter i en systemetkasse bara en sån sak och mjukisbyxor och med håret åt alla håll och man känner sig som en avdankad alkoholiserad guldlock på svaj fast sen tänker man att vad sjutton det är jag ju inte och hur jag ser ut för andra spelar väl ingen roll det är ju vem jag är som är det viktiga och jag vet ju vem jag är (nästan) och fast jag har ägnat förmiddagen åt att tänka att E hade fel livet är VISST en tävling så tänker jag nu att livet är visst inte en förbannad tävling man ska bara leva och det är en kamp och det gör väl inget egentligen

Sen kommer man hem och tänker att det viktiga är i alla fall att man kämpar för det gör man ju bara man får lägga sig på sängen ibland och tycka att livet är ett helvete och allt går en emot och sen när man har tänkt det börjar man helt plötsligt tänka på allt vad man kan göra men kanske inte kommer att göra men åtminstone KAN göra och att om man bara har nåt slags mål så kanske det är värt alltihopa och om vi inte tvingar varandra att ha de där påklistrade leendena och om allt inte behöver handla om status och annat som gör livet till en tävling så kanske det helt plötsligt rent av blir ganska drägligt

Alive osv

Nej, inspirationen flödar inte precis i dessa tider. Dagar läggs till varandra i en rad där inte mycket sticker ut åt nåt håll. Angående j...