Var i Väsby på förmiddagen med M och MÖM (M:s ömma moder). Vi skulle till Diechmann, såklart. Naturligtvis föll vi för exakt likadana skor, av alla hundratals i butiken. :-) Konstaterade dock att då vi bor 40 mil ifrån varandra är det väl knappast nån som kommer att tänka på att vi har likadana, så vi slog till båda två. M försvann spårlöst under tiden (men återkom efter ett tag med en Clas Ohlson-kasse i handen.)
Nu är det kaffepaus innan vi ska ut och promenera en sväng. Det blidde ingen springtur igår kväll, eftersom vi somnade när vi kom hem från jobbet. Sen var klockan helt plötsligt sju och jag skulle laga middag och M sprang runt med dammsugaren inför MÖM:s ankomst. Jag lagade en av mina favoritgrytor, här kommer det enkla receptet för alla som har idétorka då och då när det gäller middag.
lördag, augusti 18, 2007
fredag, augusti 17, 2007
hej vad det (inte) går
Igår skulle vi alltså ut och springa. Jag fick för mig att jag på grund av tidsbrist skulle springa en JÄTTESNABB fyrakilometersrunda, bättre det än inget, tänkte jag.
Klädde mig till och med i en snajdig outfit, som skulle passa extra bra när jag nu skulle gå från lunk-joggare till en lite mer äkta sprinter.
Började bra, låg inte långt efter M (vi startar samtidigt när vi springer "tillsammans", men han springer lite längre). Hoppades att han skulle titta över axeln och upptäcka att jag hängde med så bra, men det gjorde han tyvärr inte. Tyvärr, eftersom första halva kilometern var den enda under vilken jag kunde andas. Sen började jag flåsa och frusta och drog mig till minnes lektionen som Snyggo höll när han cyklade bredvid och coachade mig vid ett tidigare tillfälle. Det handlade om syre hit och dit, underskott och överskott. Jag fick GÅ en kilometer innan jag kunde uppträda så normalt att jag kunde jogga sista kilometrarna hem. Ja, ni hör ju.
Lärdom man kan dra av detta: Bättre jogga i ett lagom tempo från början och orka springa längre, än att få det där syreunderskottet (eller vad det kallas).
Så mycket för min snajdiga outfit.
Klädde mig till och med i en snajdig outfit, som skulle passa extra bra när jag nu skulle gå från lunk-joggare till en lite mer äkta sprinter.
Började bra, låg inte långt efter M (vi startar samtidigt när vi springer "tillsammans", men han springer lite längre). Hoppades att han skulle titta över axeln och upptäcka att jag hängde med så bra, men det gjorde han tyvärr inte. Tyvärr, eftersom första halva kilometern var den enda under vilken jag kunde andas. Sen började jag flåsa och frusta och drog mig till minnes lektionen som Snyggo höll när han cyklade bredvid och coachade mig vid ett tidigare tillfälle. Det handlade om syre hit och dit, underskott och överskott. Jag fick GÅ en kilometer innan jag kunde uppträda så normalt att jag kunde jogga sista kilometrarna hem. Ja, ni hör ju.
Lärdom man kan dra av detta: Bättre jogga i ett lagom tempo från början och orka springa längre, än att få det där syreunderskottet (eller vad det kallas).
Så mycket för min snajdiga outfit.
torsdag, augusti 16, 2007
Ta gärna med en tavla och en soffkudde när ni går, vi ska ändå byta ut sortimentet snart.
Vad jag genomskådar i modedebatten:
VARJE år inför VARJE säsong ska ju alla modeorakel uttala sig i tidningarna om vad som är inne. Och det märkliga är att VARJE säsong är ALLT rätt. Sedan ska de svara på frågor i modespalter, typ
Lisa: "Hej modeoraklet, vad ska jag ha för skor till min nya lilla svarta klänning? mvh Lisa"
Modeoraklet: "hej Lisa! I höst gäller klumpiga klackar med runda tår i härliga murriga färger, eller varför inte en turkos stilettklack med strass på den spetsiga tån? Lockar inte det är möjligheterna oändliga, ta ett par träskor för en vågad mix eller kanske ett par höga eller låga eller vita eller röda eller platta stövlar? Bara fantasin sätter gränser! Mvh Modeoraklet"
Och jag vet, för jag LÄSER alla de där magasinen. Så har ni modefrågor går det bra att kontakta mig, så svarar jag TA PÅ ER PRECIS VAD SOM HELST!!!
Fast ännu värre är ju när folk ska uttala sig om vad som är på modet inredningsmässigt.
"I höst är det svart och murrigt med inslag av ek och guld som regerar".
Eh, jaha... vänta nu... då ska vi se om vi kan börja med att tapetsera om, för att sedan skaffa nya överdrag till möblerna. Sen måste vi lägga ny parkett i ek, och skaffa en guldstaty att ställa i hallen. Kanske en Stieg Larsson-staty?
VARJE år inför VARJE säsong ska ju alla modeorakel uttala sig i tidningarna om vad som är inne. Och det märkliga är att VARJE säsong är ALLT rätt. Sedan ska de svara på frågor i modespalter, typ
Lisa: "Hej modeoraklet, vad ska jag ha för skor till min nya lilla svarta klänning? mvh Lisa"
Modeoraklet: "hej Lisa! I höst gäller klumpiga klackar med runda tår i härliga murriga färger, eller varför inte en turkos stilettklack med strass på den spetsiga tån? Lockar inte det är möjligheterna oändliga, ta ett par träskor för en vågad mix eller kanske ett par höga eller låga eller vita eller röda eller platta stövlar? Bara fantasin sätter gränser! Mvh Modeoraklet"
Och jag vet, för jag LÄSER alla de där magasinen. Så har ni modefrågor går det bra att kontakta mig, så svarar jag TA PÅ ER PRECIS VAD SOM HELST!!!
Fast ännu värre är ju när folk ska uttala sig om vad som är på modet inredningsmässigt.
"I höst är det svart och murrigt med inslag av ek och guld som regerar".
Eh, jaha... vänta nu... då ska vi se om vi kan börja med att tapetsera om, för att sedan skaffa nya överdrag till möblerna. Sen måste vi lägga ny parkett i ek, och skaffa en guldstaty att ställa i hallen. Kanske en Stieg Larsson-staty?
Ja men jag kan väl... typ... tugga tuggummi eller nåt
En vecka och en dag.
Sen får jag ett skrivbord, en dator och en telefon.
Just nu far jag fram och tillbaka här som en osalig ande, eftersom jag
1. inte har nånstans att sitta och jobba
2. inte egentligen behövs eftersom vi är två för mycket i arbetsgruppen (=vikarier som ännu inte slutat)
3. inte har några direktiv att följa.
Skickade för säkerhets skull ett mail till min fd chef på lunchen för att försäkra mig om att de inte har glömt mig på Anstalten.
Har dock varit ute hos ett par klienter idag, vilket var skoj. Nu ska jag hitta nåt att göra nån eller ett par timmar till, sen ska jag hem och laga födelsedagsmiddag till Snyggot. Vi ska dessutom springa, har vi planerat. Najs.
Sen får jag ett skrivbord, en dator och en telefon.
Just nu far jag fram och tillbaka här som en osalig ande, eftersom jag
1. inte har nånstans att sitta och jobba
2. inte egentligen behövs eftersom vi är två för mycket i arbetsgruppen (=vikarier som ännu inte slutat)
3. inte har några direktiv att följa.
Skickade för säkerhets skull ett mail till min fd chef på lunchen för att försäkra mig om att de inte har glömt mig på Anstalten.
Har dock varit ute hos ett par klienter idag, vilket var skoj. Nu ska jag hitta nåt att göra nån eller ett par timmar till, sen ska jag hem och laga födelsedagsmiddag till Snyggot. Vi ska dessutom springa, har vi planerat. Najs.
onsdag, augusti 15, 2007
Jahaaa, är det Danmark som ligger där nere....
Jag har ju aldrig varit känd för att vara bäst i geografi. (Jag har tom på senare tid fått lite svårt att skilja på höger och vänster). Detta ledde till många missförstånd under vår fjällsemester då vi av nån märklig anledning pratade väldigt mycket väderstreck och landskap. Det här är extremen:
M: "Det här är första gången vi är i Norge tillsammans"
J: (lite besviken över att han inte har bättre koll) "nej, det är väl andra i alla fall"
M: (tittar undrande på mig) "Det är det väl inte!?"
J: (suckar, och börjar pedagogiskt) "jo, men när vi åkte till Tyskland..."
M: "Ja!?"
J: "ja, då åkte vi ju färjan! Via Norge, hallå!! Var har du hållit hus under semester..."
M: (tittar på mig med något smått förtvivlat i blicken) "men ÄLSKLING, NU får du väl ge dig...."
Eller jaså, jaha, var det DANMARK vi var i? Ja det var det ja...
M: "Det här är första gången vi är i Norge tillsammans"
J: (lite besviken över att han inte har bättre koll) "nej, det är väl andra i alla fall"
M: (tittar undrande på mig) "Det är det väl inte!?"
J: (suckar, och börjar pedagogiskt) "jo, men när vi åkte till Tyskland..."
M: "Ja!?"
J: "ja, då åkte vi ju färjan! Via Norge, hallå!! Var har du hållit hus under semester..."
M: (tittar på mig med något smått förtvivlat i blicken) "men ÄLSKLING, NU får du väl ge dig...."
Eller jaså, jaha, var det DANMARK vi var i? Ja det var det ja...
måndag, augusti 13, 2007
Tikka Masala och Larsson
Bra första dag på jobbet. Lite långsam introduktion för min smak, men det kommer jag nog vara glad över i efterhand när jag sedan är i gång "på riktigt" och har häcken full.
Kom hem vid femtiden och gav mig ut på en löparrunda innan jag lagade chicken tikka masala. En STARK sådan. Igår sprang jag med M bredvid mig på cykeln, och då höll jag nästan på att trampa på en orm som låg mitt på vägen och inte kunde bestämma sig för vilket håll den skulle ringla iväg åt när jag kom trampande. I går förbättrade jag mitt rekord på 6-kilometersrundan med en minut. Är fortfarande så långsamt att jag inte har för avsikt att offentliggöra resultatet i ett högst offentligt forum som detta, men med tanke på att jag precis har börjat min löparkarriär är jag glad att jag öht tar mig runt. Idag kände jag dock på slutet hur en hjärtinfarkt var nära förestående. (På slutet av löparrundan alltså, inte på slutet av livet). (Vad det verkar).
Hepp nehej, nu ska jag lägga mig och läsa lite. Är väldigt förkrossad över att jag läst ut Stieg Larssons trilogi om Salander. TYPISKT att han skulle gå och trilla av pinn precis när han hade börjat en författarkarriär som hade kunnat underhålla mig i många år. Nåt av det bästa jag har läst på många år. Läckberg och Marklund släng er i väggen.
Kom hem vid femtiden och gav mig ut på en löparrunda innan jag lagade chicken tikka masala. En STARK sådan. Igår sprang jag med M bredvid mig på cykeln, och då höll jag nästan på att trampa på en orm som låg mitt på vägen och inte kunde bestämma sig för vilket håll den skulle ringla iväg åt när jag kom trampande. I går förbättrade jag mitt rekord på 6-kilometersrundan med en minut. Är fortfarande så långsamt att jag inte har för avsikt att offentliggöra resultatet i ett högst offentligt forum som detta, men med tanke på att jag precis har börjat min löparkarriär är jag glad att jag öht tar mig runt. Idag kände jag dock på slutet hur en hjärtinfarkt var nära förestående. (På slutet av löparrundan alltså, inte på slutet av livet). (Vad det verkar).
Hepp nehej, nu ska jag lägga mig och läsa lite. Är väldigt förkrossad över att jag läst ut Stieg Larssons trilogi om Salander. TYPISKT att han skulle gå och trilla av pinn precis när han hade börjat en författarkarriär som hade kunnat underhålla mig i många år. Nåt av det bästa jag har läst på många år. Läckberg och Marklund släng er i väggen.
lördag, augusti 11, 2007
Redogörelse för förehavanden i Fjällen.
Och ni lata oduglingar som inte orkar läsa kan ju scrolla direkt ned till bilderna (klicka för att göra dem större).
Dag 1 - söndagen.
Vi beslutade oss för att gå ut hårt och bestiga Svealands högsta topp, Storvätteshågna. Det tog längre tid att lära sig namnet på fjället än att gå upp, dock. Vi var mycket glada i hågen, första dagen och allt. M hade köpt en ny fin karta det första han gjorde, som han nogsamt studerade första kvällen samt ungefär en gång i halvtimmen under våra turer. Alltså hade vi hela tiden FULL koll på var vi befann oss. Hur som helst, till toppen kom vi och även ned igen. En tur på ca 2,5 mil, men det tog ändå hela dagen eftersom det inte precis var landsväg.
Dag 2 - måndagen.
Vi började promenaden liksom övriga dagar vid halv tio-tiden. Den här dagen gick vi till Silverfallet, ett vattenfall på Svenska sidan av gränsen. Där badade Snyggo, jag var mäkta imponerad eftersom det var SWAJNUNG-kallt. Jag fick kramp i fötterna av att stå i vattnet i en halv miniut. Tyvärr råkade jag halka på en sten och själv få en ofrivillig och högst påklädd simtur.
Vidare från Silverfallet gick vi över Norska gränsen och till en topp som hette typ Bergsskalen eller nåt, döskalleberget kallade vi det (eftersom det gick fortare att gå upp än att lära sig... ja ni vet). På toppen kokade vi korv som vi hade med oss, väldigt hurtigt.
Dag 3 - tisdagen.
Den här dagen beslöt vi oss för att hyra kanot. Vi paddlade sedan tvärs över grövelsjön och tillbaka, en heldagstur. Vi gjorde ett stopp i vattnet där ett gammalt tyskt spaningsplan har störtat och ligger kvar, spännande! Vi stannade till på tillbakavägen vid en strand där M tog sig ett litet nudistdopp. Jag var kruka som vanligt, vilket iof dels hade med att göra att jag inte ville finnas med som naken bakgrund på alla foton som togs av norska turister som åkte förbi på M/S Sylöra.
Dag 4 - onsdagen.
Dagen D, kan man säga. Nu lät vi det inte stanna vid Svealands högsta berg, utan vi åkte in i Norge för att gå upp på högsta toppen i trakten, Elgåhågna. 1460 m ö h. Det var JOBBIGT, särskilt sista biten då det endast var massa sten att gå på. Men upp kom vi och nöjda var vi. Såg massa renar också, och storslagen natur!
Dag 5 - torsdagen.
Den här dagen hade vi tänkt ta en (vad jag trodde) lite lugnare tur, nämligen en vandring runt grövelsjön. Det är fjäll på bägge sidor, och det var VÄLDIGT långt!! Och högt! Och blött! Dessutom kom det helst plötsligt stängsel som vi var tvungna att kava över, och sen sjönk jag ned till knät i botten på ån som typ var en fejk-botten och inget att förlita sig på. Det blev den längsta turen, både tidsmässigt och metermässigt. Var härligt dock - särskilt när man kom hem. ;-)
Dag 6 - fredagen.
Jag hade blåsor under tån, och Snyggo hade världens skavsår. Vilket ju naturligtvis inte "var nån fara", men haltade gjorde han likväl, och såg lite lidande ut ibland. Det blev därför veckans kortaste tur, en tre-timmarsvandring på norska sidan. Det var massa moln lågt ned, så vi såg inte ens fjällen vid vars fötter vi stog! Kändes lite konstigt. Var en skön dag ändå, och vi kan summera hela veckan med att vi har haft det nästan löjligt bra!!
Dag 1 - söndagen.
Vi beslutade oss för att gå ut hårt och bestiga Svealands högsta topp, Storvätteshågna. Det tog längre tid att lära sig namnet på fjället än att gå upp, dock. Vi var mycket glada i hågen, första dagen och allt. M hade köpt en ny fin karta det första han gjorde, som han nogsamt studerade första kvällen samt ungefär en gång i halvtimmen under våra turer. Alltså hade vi hela tiden FULL koll på var vi befann oss. Hur som helst, till toppen kom vi och även ned igen. En tur på ca 2,5 mil, men det tog ändå hela dagen eftersom det inte precis var landsväg.
Dag 2 - måndagen.
Vi började promenaden liksom övriga dagar vid halv tio-tiden. Den här dagen gick vi till Silverfallet, ett vattenfall på Svenska sidan av gränsen. Där badade Snyggo, jag var mäkta imponerad eftersom det var SWAJNUNG-kallt. Jag fick kramp i fötterna av att stå i vattnet i en halv miniut. Tyvärr råkade jag halka på en sten och själv få en ofrivillig och högst påklädd simtur.
Vidare från Silverfallet gick vi över Norska gränsen och till en topp som hette typ Bergsskalen eller nåt, döskalleberget kallade vi det (eftersom det gick fortare att gå upp än att lära sig... ja ni vet). På toppen kokade vi korv som vi hade med oss, väldigt hurtigt.
Dag 3 - tisdagen.
Den här dagen beslöt vi oss för att hyra kanot. Vi paddlade sedan tvärs över grövelsjön och tillbaka, en heldagstur. Vi gjorde ett stopp i vattnet där ett gammalt tyskt spaningsplan har störtat och ligger kvar, spännande! Vi stannade till på tillbakavägen vid en strand där M tog sig ett litet nudistdopp. Jag var kruka som vanligt, vilket iof dels hade med att göra att jag inte ville finnas med som naken bakgrund på alla foton som togs av norska turister som åkte förbi på M/S Sylöra.
Dag 4 - onsdagen.
Dagen D, kan man säga. Nu lät vi det inte stanna vid Svealands högsta berg, utan vi åkte in i Norge för att gå upp på högsta toppen i trakten, Elgåhågna. 1460 m ö h. Det var JOBBIGT, särskilt sista biten då det endast var massa sten att gå på. Men upp kom vi och nöjda var vi. Såg massa renar också, och storslagen natur!
Dag 5 - torsdagen.
Den här dagen hade vi tänkt ta en (vad jag trodde) lite lugnare tur, nämligen en vandring runt grövelsjön. Det är fjäll på bägge sidor, och det var VÄLDIGT långt!! Och högt! Och blött! Dessutom kom det helst plötsligt stängsel som vi var tvungna att kava över, och sen sjönk jag ned till knät i botten på ån som typ var en fejk-botten och inget att förlita sig på. Det blev den längsta turen, både tidsmässigt och metermässigt. Var härligt dock - särskilt när man kom hem. ;-)
Dag 6 - fredagen.
Jag hade blåsor under tån, och Snyggo hade världens skavsår. Vilket ju naturligtvis inte "var nån fara", men haltade gjorde han likväl, och såg lite lidande ut ibland. Det blev därför veckans kortaste tur, en tre-timmarsvandring på norska sidan. Det var massa moln lågt ned, så vi såg inte ens fjällen vid vars fötter vi stog! Kändes lite konstigt. Var en skön dag ändå, och vi kan summera hela veckan med att vi har haft det nästan löjligt bra!!
fredag, augusti 03, 2007
Fler bilder från Azorerna
Klappret av hästskor hörde man ofta inne i staden (Ponta Delgada). De flesta husen som vi såg på ön var vitkalkade, men ofta med någon mer accentfärg kring fönstren eller så. 
Här sitter jag på rötterna till ett jätteträd!
Vy över Santa Cruz kuststräcka, dit vi cyklade. 
Jag sitter (till vänster) på lavaklipporna i Mosteiros. Det var alltså i vattenpölen bredvid mig som Snyggo badade.
Kor såg man överallt!! Det fanns fler nötkreatur än människor på ön (San Miguel). Den här söta kalven tittade så långt efter oss när vi cyklade förbi, att jag var tvungen att stanna och ta ett kort.
Vårt hotell sett från vattnet; Acores Atlantico är huset näst längst till vänster, med välvda fönster.
Hortensia växte precis överallt! Det planterades ut bland annat för skydd mot vind. En särskild blomsterrabatt-skatt finns på Azorerna för att finansiera bla. såna växter.
Likaså "Blomman för dagen", kunde man se överallt. Ofta växte det hela ruiner fulla med dessa kornblå blommor, otroligt fint. De fanns i cerisa också, jag har bara sett vita innan, och dessutom aldrig i såna här mängder!(fler bilder finns under nästa inlägg om resan)
Azorerna - the story
(Scrolla ned om du bara vill se bilderna)!
Dag 1 - torsdagen.
Vi ankom Ponta Delgada på eftermiddagen efter en behaglig flygtur på ca 5,5 timmar. Checkade in på hotell Acores Atlantico, ett stort och fint hotell precis vid hamnen.
Gick sen en promenad för att köpa lite mellis, och på kvällen åt vi buffé i hotellets restaurang. Gick på första niten. Azorisk mat är inte god. Den smakar ingenting, den är tråkig. Men vinet var gott! :-)
Dag 2 - fredagen.
Vi gick upp 07:15 för att göra oss i ordning och äta frukost, innan vi gick bort till turistbyrån och bussen som skulle ta oss till Sete cidades och dagens vandringstur längst med kraterkanten ovanför tvillingsjöarna, som bildats nere i kratern. Ca 7 kilometers vandring, men det kändes längre eftersom man inte precis gick på någon löpmaskin. Rasande vacker natur, och fint väder! Trots att det för det mesta var ett litet molntäcke lyckades jag bränna axlarna, och blev varse att solen är otroligt stark här.
Kom tillbaka till hotellet vid fyra, och vilade lite innan vi gick och åt på San Pedros, en mysig restaurang med icke endast Azorisk mat. Gott!
Dag 3 - lördagen.
Gick upp ungefär 07.00 för att liksom dagen innan förbereda oss för dagens utflykt, som var Val- och delfinsafari. 8.45 samlades vi vid hamnen, och fick lite genomgång innan det var dags att hoppa i båtarna. Man satt som gränsle på en plint, och höll i sig i ett handtag framför sig. När vi väl navigerat ut ur hamnen satte båtarna full fart, och man flög över vågor och det sög i magen. Jag hade velat sträcka ut händerna (förutom att man hade flugit ur båten då) och skrikit nåt i stil med "HAHAHAHA!! FANTASTISKT! TJOHOOOOOO!!!!"
Men man är ju svensk så jag vände mig mot M och log glatt i stället.
Vi såg delfiner som lekte nära båten, och flera kaskelottvalar. Mäktigt.
Kvällen ägnades åt Stieg Larsson, denne fantastiska deckarförfattare. Camilla Läckberg släng dig i väggen, liksom. (Heja GW).
Dag 4 - söndagen.
Gick upp ungefär samma tid som föregående dagar, denna dag väntade en heldagsutflykt till parken Terra Nostre och Furnas-sjön. Utflykten grumsades en aning av att den medföljande guiden hade fått lära sig att "MAN KAN ALDRIG BLI NOG SÅ TYDLIG". (Det sade hon inte dock, det listade vi ut). "Nu går vi till bussen!" Sade hon, och gick sedan de 10 metrarna till bussen med ett gult solresor-block uppsträckt i skyn. Vi var dock glada ändå att vi hade bokat de tre första dagarnas utflykter, genomgående var det väldigt trevligt och ingen som helst töntvarning, faktiskt.
I botaniska parken åt vi en förskräckligt otäck azorisk trerätterslunch. Grönkålssoppa till förrätt, blodkorvsgryta med morötter och massa kål till varmrätt, och en ananasring till efterrätt (den var god dock, men väldigt liten). Vi fick även se europas enda teodlingar och tefabriken, häftigt!
Dag 5 - måndagen.
Vi tog sovmorgon till halv nio-tiden, eftersom vi inte hade någon bokad utflykt. Efter hotellets goda frukostbuffé gav vi oss av till en cykeluthyrare, och fick tag på varsin mountainbike. Ingen hjälm såklart, och ingen bakåtbroms och allt det där. Vi cyklade först till en strand fem km bort, där vi stannade till och badade i havet. Jättehöga vågor var det, man spolades omkull direkt om man inte hade koll på var de befann sig. Nu går vi upp, tyckte M efter en halvtimme eller så. Sen stegade han upp, och väntade på mig på stranden. När jag hade ett par meter kvar till honom kände jag plötsligt hur fötterna slogs undan på mig, och jag låg med näsan i sanden under vattenytan - och då var jag ändå nästan uppe på "land". Önskar jag hade haft film på det, det hade sett väldans lustigt ut.
Sedan cyklade vi vidare ett par mil till en by uppe i bergen, varmt och svettigt var det. Och fint. På väg tillbaka pajade Snyggos bakre cykeldäck, så vi fick gå sista halvtimmen. M var naturligtvis VÄLDIGT sammanbiten.
Jag: "får jag gissa att du just nu går och tänker att du minsann ALDRIG skulle ha hyrt ut cyklar utan att kolla igenom dem först och se att de är ok".
M: "mm, och så skulle man få med ett första hjälpenkit för cykeln så att man kan laga såna här grejer".
Nåja, pengarna tillbaka för hans cykel fick vi åtminstone efter att M gått på om att han tävlat på cykel i TIO ÅR och ALDRIG SETT NÅT LIKNANDE, USCH!
Dag 6 - tisdagen.
Vi sov liksom gårdagen till halv nio-tiden, innan vi åt frukost och sen hoppade på en lokalbuss till fiskebyn Mosteiros på nordvästra sidan av ön. När vi efter en dryg timme och viss ko-stockning på vägarna kom fram, regnade det. Dock klarnade det upp rätt snart, och vi promenerade till de "naturliga bässänger" som skulle finnas här. Det visade sig vara ett jättefint område där havet hade slagit in i klipporna av stelnat lava, så att det bildats små bassänger av havsvatten, precis vid havet. M hoppade i efter viss tvekan, medan jag nöjde mig med att dokumentera det hela. En väldigt skön dag var det iaf, som avslutades med ännu ett besök på San Pedro.
Dag 7 - onsdagen.
Denna dag tog vi det väldigt lugnt. Vi hade en dag på stan - Ponta Delgada, och gick bland annat runt i en park som låg mitt i stan. Superhäftig natur. Grottor och djungelliknande omgivningar. På eftermiddagen packade vi och läste Stieg Larsson, innan vi åt en avslutningsmiddag på en kinesisk restaurang. Vi åt kött med piri piri, och man kunde knappt prata för att man snorade och svettades så mycket, men GOTT var det!!
Dag 8 - torsdagen - åkte vi hem. Flygresan är ett kapitel i sig, men vi skiter i det. Hem kom vi, och möttes av mor och far och brorsan på Arlanda. Jättekul att se dem och väldigt skönt att slippa släpa en 30-kilosväska på pendeltåget!!
Dag 1 - torsdagen.
Vi ankom Ponta Delgada på eftermiddagen efter en behaglig flygtur på ca 5,5 timmar. Checkade in på hotell Acores Atlantico, ett stort och fint hotell precis vid hamnen.
Gick sen en promenad för att köpa lite mellis, och på kvällen åt vi buffé i hotellets restaurang. Gick på första niten. Azorisk mat är inte god. Den smakar ingenting, den är tråkig. Men vinet var gott! :-)
Dag 2 - fredagen.
Vi gick upp 07:15 för att göra oss i ordning och äta frukost, innan vi gick bort till turistbyrån och bussen som skulle ta oss till Sete cidades och dagens vandringstur längst med kraterkanten ovanför tvillingsjöarna, som bildats nere i kratern. Ca 7 kilometers vandring, men det kändes längre eftersom man inte precis gick på någon löpmaskin. Rasande vacker natur, och fint väder! Trots att det för det mesta var ett litet molntäcke lyckades jag bränna axlarna, och blev varse att solen är otroligt stark här.
Kom tillbaka till hotellet vid fyra, och vilade lite innan vi gick och åt på San Pedros, en mysig restaurang med icke endast Azorisk mat. Gott!
Dag 3 - lördagen.
Gick upp ungefär 07.00 för att liksom dagen innan förbereda oss för dagens utflykt, som var Val- och delfinsafari. 8.45 samlades vi vid hamnen, och fick lite genomgång innan det var dags att hoppa i båtarna. Man satt som gränsle på en plint, och höll i sig i ett handtag framför sig. När vi väl navigerat ut ur hamnen satte båtarna full fart, och man flög över vågor och det sög i magen. Jag hade velat sträcka ut händerna (förutom att man hade flugit ur båten då) och skrikit nåt i stil med "HAHAHAHA!! FANTASTISKT! TJOHOOOOOO!!!!"
Men man är ju svensk så jag vände mig mot M och log glatt i stället.
Vi såg delfiner som lekte nära båten, och flera kaskelottvalar. Mäktigt.
Kvällen ägnades åt Stieg Larsson, denne fantastiska deckarförfattare. Camilla Läckberg släng dig i väggen, liksom. (Heja GW).
Dag 4 - söndagen.
Gick upp ungefär samma tid som föregående dagar, denna dag väntade en heldagsutflykt till parken Terra Nostre och Furnas-sjön. Utflykten grumsades en aning av att den medföljande guiden hade fått lära sig att "MAN KAN ALDRIG BLI NOG SÅ TYDLIG". (Det sade hon inte dock, det listade vi ut). "Nu går vi till bussen!" Sade hon, och gick sedan de 10 metrarna till bussen med ett gult solresor-block uppsträckt i skyn. Vi var dock glada ändå att vi hade bokat de tre första dagarnas utflykter, genomgående var det väldigt trevligt och ingen som helst töntvarning, faktiskt.
I botaniska parken åt vi en förskräckligt otäck azorisk trerätterslunch. Grönkålssoppa till förrätt, blodkorvsgryta med morötter och massa kål till varmrätt, och en ananasring till efterrätt (den var god dock, men väldigt liten). Vi fick även se europas enda teodlingar och tefabriken, häftigt!
Dag 5 - måndagen.
Vi tog sovmorgon till halv nio-tiden, eftersom vi inte hade någon bokad utflykt. Efter hotellets goda frukostbuffé gav vi oss av till en cykeluthyrare, och fick tag på varsin mountainbike. Ingen hjälm såklart, och ingen bakåtbroms och allt det där. Vi cyklade först till en strand fem km bort, där vi stannade till och badade i havet. Jättehöga vågor var det, man spolades omkull direkt om man inte hade koll på var de befann sig. Nu går vi upp, tyckte M efter en halvtimme eller så. Sen stegade han upp, och väntade på mig på stranden. När jag hade ett par meter kvar till honom kände jag plötsligt hur fötterna slogs undan på mig, och jag låg med näsan i sanden under vattenytan - och då var jag ändå nästan uppe på "land". Önskar jag hade haft film på det, det hade sett väldans lustigt ut.
Sedan cyklade vi vidare ett par mil till en by uppe i bergen, varmt och svettigt var det. Och fint. På väg tillbaka pajade Snyggos bakre cykeldäck, så vi fick gå sista halvtimmen. M var naturligtvis VÄLDIGT sammanbiten.
Jag: "får jag gissa att du just nu går och tänker att du minsann ALDRIG skulle ha hyrt ut cyklar utan att kolla igenom dem först och se att de är ok".
M: "mm, och så skulle man få med ett första hjälpenkit för cykeln så att man kan laga såna här grejer".
Nåja, pengarna tillbaka för hans cykel fick vi åtminstone efter att M gått på om att han tävlat på cykel i TIO ÅR och ALDRIG SETT NÅT LIKNANDE, USCH!
Dag 6 - tisdagen.
Vi sov liksom gårdagen till halv nio-tiden, innan vi åt frukost och sen hoppade på en lokalbuss till fiskebyn Mosteiros på nordvästra sidan av ön. När vi efter en dryg timme och viss ko-stockning på vägarna kom fram, regnade det. Dock klarnade det upp rätt snart, och vi promenerade till de "naturliga bässänger" som skulle finnas här. Det visade sig vara ett jättefint område där havet hade slagit in i klipporna av stelnat lava, så att det bildats små bassänger av havsvatten, precis vid havet. M hoppade i efter viss tvekan, medan jag nöjde mig med att dokumentera det hela. En väldigt skön dag var det iaf, som avslutades med ännu ett besök på San Pedro.
Dag 7 - onsdagen.
Denna dag tog vi det väldigt lugnt. Vi hade en dag på stan - Ponta Delgada, och gick bland annat runt i en park som låg mitt i stan. Superhäftig natur. Grottor och djungelliknande omgivningar. På eftermiddagen packade vi och läste Stieg Larsson, innan vi åt en avslutningsmiddag på en kinesisk restaurang. Vi åt kött med piri piri, och man kunde knappt prata för att man snorade och svettades så mycket, men GOTT var det!!
Dag 8 - torsdagen - åkte vi hem. Flygresan är ett kapitel i sig, men vi skiter i det. Hem kom vi, och möttes av mor och far och brorsan på Arlanda. Jättekul att se dem och väldigt skönt att slippa släpa en 30-kilosväska på pendeltåget!!
Azorerna - the pics
Azorerna visade sig vara precis så vackert som vi trott! På väg till dagens vandringspass vid Sete Cidades
Vi gick längst med kraterkanten i ett storslaget landskap
Periodvis var det riktigt brant och vi fick gå med lite space emellan oss för att inte få en dominoeffekt om nån skulle ramla...
Här är vi vid en varm källa under en annan utflykt. Vattnet kokade och bubblade, men det sprutar inte som på Island. 
En kaskelott!! Man ser bara lite av den gigantiska valens stjärtfena här, men det är iaf ett bildbevis.
Vi åkte i en liten snabbgående båt, och jag hade kunnat åka hela dagen... var skitskoj!
Snyggo tar ett dopp i havet. Mycket vågor var det, vilket gjorde det kul (och lite läskigt) att bada!
På cykeltur upp till Santa Cruz
Vy från vår balkong, utsikt över kyrkan och hamnen.
Snyggo hoppar i en sk. "naturlig bassäng"
Väldigt häftig natur! Här är vi i en park inne i Ponta Delgada.
Vi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)