dagens lunch

fick bli lite skåprengöring, så här nån dag innan veckohandling. Stekte fryst spenat och blandade i fetaost och soltorkade tomater. Bredde ut röran på färska lasagneplattor och rullade ihop, hällde på krossade tomater och basilika samt riven mozarella. Ugnsgratinera 15-20 minuter. Superenkelt och smarrigt!



Passar ju dessutom bra som veckans vegetariska alternativ. Kanske kommer införa veggomat ett par dagar i veckan, bara för att revoltera mot allt fusk i köttbranschen. Och för att det är bra för miljön.

Ikväll blir det dock pepparbiff, vi ska fira bröllopsdag så här dagen efter då Snyggo inte var hemma igår kväll. Säsongsfinal av På spåret också. Typiskt, nästan ett år till nästa säsong... typ enda programmet som är intressant att se.

Min

lite enkelt torsdagsfika.

"jag tar med fikat, sade B. Hade kanske inte väntat mig en hemgjord prinsesstårta... Ribban är lagd, folk.

Elddopet

Idag hade Snyggo massa möten på agendan, så vi kom överens om att han skulle spara den här föräldradagen och gå in och jobba. Och när han ändå är i stan så passar han på att delta i sthlm marathons kvällsträning. Jag har haft lite ångest för detta styrkeprov i en vecka nu, men jag måste säga att dagen har börjat utmärkt.

Att Snyggo kom ihåg vår fjärde bröllopsdag har naturligtvis bidragit till den utmärkta känslan, liksom att jag och Hugo har haft en mysig morgon tillsammans. Nora har sovit ok och efter lunch kommer Min Vän B och fikar med oss. Finns alla förutsättningar för en bra torsdag således.

lite besök å en god middag

systrarna m döttrar har avlagt små visiter i söndags och igår. Vill man träffa Nora i vaket tillstånd är dock natten fortfarande det säkraste kortet.

Småkusinerna i all ära, men Ella är nog ändå Hugos favorit... han är förvånansvärt tillgiven med tanke på att de inte ses så väldigt ofta. Han vill gärna kramas och dra runt henne och visa sina saker.

Här om kvällen dukade vi upp en god middag när Hugo somnat. Känns extra viktigt nu, med full rulle hela dagarna, att hinna få en stund ibland bara vi.

Idag är Noras hörseltest avklarat, och i morgon kommer BVC på besök. Jag känner mig lite halvhängig, hoppas att det bara beror på trötthet så att det inte bryter ut nån trälig åkomma. De smärtstillande tabletterna har jag för övrigt kunnat halvera nu, känns bra!

Mitt snyggo

Man tänker ju lätt innan man får barn, att inte så mycket behöver förändras. Och man vet framför allt inte hur ens partner ska vara som förälder, även om man förmodligen (förhoppningsvis) känner varandra så bra så att man har en aning. Jag och Snyggo kände allt varandra rätt bra när vi blev föräldrar, men det är ändå som jag fascineras av att se min man som pappa. Hur han klarar av sitt stora intresse träningen så att det får minimal inverkan på familjen, hur han ser till att alltid komma hem i tid från jobbet och hur han tvättar, duschar bajsiga barn, matar, leker och dansar med Hugo i vardagrummet. I skrivandets stund är han och minglar på förskolans semmelparty. Hade aldrig i hela livet kunnat få en bättre man.

Lunchhäng

Sitter i sängen och läser med den här tösen i knät. Sämre kan man definitivt ha det!

Vi kör en dagens outfit på den:
Mamman: pyjamasbyxor från H&M (funkar även bra att åka till BB i)
Dottern: italiensk fashion-pyjamas, direktimporterad.

Nattuggla & NY

Ja, det är verkligen en liten nattuggla vi har fått. Hon vill därtill inte sova i sin säng, och jag kan inte sova med någon som ligger och glider hit och dit på bröstet. Med Hugo blev jag ganska stressad när han inte sov, konstigt nog för då hade man ju inte en till liten som vaknade vid sju. Nu försöker jag dock ta det lite piano, det blir som det blir. Sova kan man göra en annan gång... Dricker te och spelar betapet istället, med damen i famnen.

Har f ö fått en cool förlossningspresent av Snyggo; tjejmilen i NY 2014!

Lördagshäng

Idag var det dags för PKU-test på BB, blodprov som skulle tas från Noras huvud (Snyggo fick hålla i och sköta bedövningssprutan medan jag satt och blundade och hummade högt på en stol en bit därifrån, likt den vårdande moder man är). Turligt nog kunde Hugo än en gång vara med mormor och morfar, så att vi kunde åka båda två. Litar inte på mig själv som bilförare än, med alla tabletter man petar i sig.

Väl hemma igen passade förstås mormorn och morfarn i fråga på att hälsa på den nya familjemedlemmen.

Föremålet för uppmärksamheten fick även fina kläder, allra mest tyckte jag om det här lilla vårsetet som mormor har stickat! Skulle gärna själv vilja kunna trolla fram så fina saker. Orkar inte lära mig.

Kaffe och en semla senare åkte ma&pa hem och vi slappar bäst vi kan, Hugo har hittat reserv-Barbaskön och springer nu runt i total glädjeyra med en Barba i varje hand. Nora sover middag och Arsenal ska hejas fram till vinst. En bra dag so far!

Träning, kost och bebismys

Det är så skönt den här gången, att den stora konstiga omställningen till att bli förälder redan är avklarad. Den här gången kan jag koncentrera mig mycket mer på att bara njuta och gosa, utan att bli stressad av att hon är mitt lilla plåster. Tvärtom försöker jag insupa allt så mycket det går, med vetskapen om att detta förmodligen är sista gången vi har en spädis. Om vi mot förmodan skulle ändra oss om några år kommer jag inte få föda naturligt. Känns konstigt nog vemodigt... Men det ÄR ju trots allt en riktigt cool upplevelse att föda barn. Cool och stor och hemsk och allt på samma gång.

Jag är heller inte lika överraskad över att magen i inte har börjat dra ihop sig än. Det är en sjundemånadens-mage kvar, men den är väl inget att direkt hetsa upp sig över i dagsläget. Däremot frågade jag överläkaren som skrev ut mig hur jag skulle tänka kring träning, tidsmässigt. Hon gav väldigt raka besked; ta det dölugnt första två månaderna, och trappa sen upp efter hur det känns. Nu vet jag ju att jag förra gången inte kunde börja jogga efter tre månader, men det känns bra att veta att jag kan testa mig fram med doktorns godkännande.

Nu är planen; invägning 1 mars, för att se hur mycket det är att ta tag i. Då ska jag också utifrån det lägga upp en plan för kost och träning, vilket i början inte blir mer än promenader och lätt motionscykling således. Sen invägning varje vecka precis som sist. Kommer för att sporra mig själv skriva en kort veckorapport därefter (Om den slutar komma vet ni att det sket sig...). Kanske nån mer som vill komma i form i vår, så kan vi sporra varann?

Nu har Snyggo lovat mig en lunch serverad!

Mycket tankar

Att vara hemma är skönt! Däremot är det jobbigt att vi bara har nästa vecka hemma tillsammans innan Snyggo ska börja jobba. Känns som otroligt värdefull tid att få gosa ihop oss i vår "nya" lilla familj, så jag får försöka att inte ta ut något i förskott utan njuta av de här dagarna. Sen får det börja rulla på, med vardagen.

Igår var vi hemma när Hugo kom från dagis. Han var först MYCKET skeptisk till den lilla varelsen som låg i en säng i hans hus. Först vågade han inte titta överhuvudtaget, eftersom hon utstötte nåt ljud som han tyckte var obehagligt. Sen tog han sig en titt innan han beslutade sig för att det var filmdags. Jag satte mig i soffan med Nora i famnen, och Hugo satte sig i andra änden av soffan. Sen tittade han på filmen med ena ögat och blängde på Nora med andra. Efter ett tag släppte det dock och innan kvällen var slut hade han både försökt mata henne med makaroner och få henne att använda hans gummihammare till att slå i spikbrädan.

Idag verkade det inte vara nån stor grej att hon fortfarande var här, men sånt där kan ju vända antar jag. Skönt på ett sätt att han är så liten så om några dagar eller veckor kommer han ju inte minnas annat än att hon alltid funnits.

På eftermiddagen kom det blombud från Snyggos jobb, en härlig bukett!

Vi har också, förutom att ta emot blombud, ägnat oss åt lite Hugo-tvagning innan hans nattning.

Min stora lilla kille... känns som att han fyllde typ fyra i samma ögonblick vi kom hem. Gäller att komma ihåg att han inte är så gammal...

Nora sover för tillfället, något hon har ogillat att göra de senaste två nätterna. På natten vill hon äta, så i natt somnade vi inte förrän fyra-halv fem. Halv sju vaknade i vanlig ordning Hugo... haha. Det går ju an nu när Snyggo är hemma, ska bli mycket spännande att se i vilket skick jag kommer finna mig själv om några veckor... Men så skönt att han trivs så bra på förskolan, det behovet hade jag haft väldans svårt att fylla hos honom. Det blir fullt sjå ändå på eftermiddagarna här. Tänker dock att det kommer bli bättre i takt med att jag och Nora hittar våra rutiner, och när jag dessutom får börja må lite bättre och läka i magen.

Jaha, finns massa annat också som snurrar i huvudet, men jag tar lite i taget och nu ska jag nog göra mig en kopp te.