Kalasdag

På förmiddagen kom Jossan&Jonas hit på efterlängtat och alldeles för kort besök. Vi bestämde raskt en ny helg i vår då de ska komma tillbaka så vi hinner umgås mer. Hade fullt sjå med att hinna umgås och glömde ta fram kameran. Den följde dock med till Inez 2-årskalas som vi åkte på på eftermiddagen.

Två barn i bilen! Konstig känsla. Hugo var upprymd inför det förestående kalaset, Nora lite mer laidback (men så visste hon ju ännu inte vad ett kalas var, eftersom det var hennes första).


Dagens kalasbarn:


Det bjöds på pannkaksmiddag och tårtkalas. Tack så mycket!


Nu är det visst amningsdags, återkommer inom kort.

Filmstund

Jag vet inte, men det här väl inte helt orimligt att han kommer behöva glasögon.

Mina önskedrömmar

Min högsta önskan just nu är att få gå ensam till brevlådan. Brevlådan står uppskattningsvis 700 meter härifrån, men just nu hade den lika gärna kunnat stå i Ulan Bator. I flera dagar har jag drömt om hur jag tar på mig jackan och med raska, icke-höggravida steg går iväg med mitt lilla brev. Nu är Snyggo på träning, men kanske får jag chansen i morgon. Eller om typ 8 månader när jag har slutat amma.

Björn Axens styling powder är dröm två. Min är slut, och Oh My God vad jag behöver detta torrschampoo i brist på äkta hårtvättar. Nu träffar jag förvisso bara familjen och Hugos dagisfröknar, men snart kommer de börja titta på mig och tänka käre min värld, kan hon verkligen ta hand om sina barn, hon som inte ens kan ta hand om sig själv? Och sen får jag sitta i timslånga samtal med socialtjänsten och förklara att jag har tom svindyra TIGI-schampoon, jag hinner bara inte använda dem.

Ett adoptivhem till Klumpen och Pluto. Eller, det önskar jag ju på ett sätt inte, men Hugos astma går ju först, och därtill har särskilt Klumpens lilla psykiska störning blommat ut i en hel rhododendron-buske. Han har aldrig gillat barnen, men nu har det gått så långt att han inte vågar komma in öht. Han har i tre dagar krälat runt ute på farstutrappan, och när man öppnar piper han i väg lika kvickt som Usain Bolts skugga. Jag vet inte om jag skulle kunna göra mig av med dem, men känner ni någon djurvän utan galna ettåringar, som skulle överväga att ge dem lite tid och kärlek, så hör av er. :(

Sist men inte minst önskar jag mig att min man fraktar in motionscykeln till mig. Han är inte hemma som ni kanske minns, varför jag inte kan ta upp detta önskemål med honom personligen. Jag känner mig fet och ful och orkar inte vänta till första mars med att sätta igång. En liten cykeltur om dagen torde väl inte öppna upp nåt operationssår, kan man tycka.

God natt! Det ska jag ha med betapet och te och film och vad som nu mer kan tänkas bli aktuellt.

50 nyanser av husdjur

Vem i allsin dar har skrivit den här boken??

"Husdjur", heter den. Av omslaget anas inget oråd.


Sen kommer man till avdelning "mus". Ok, ja, det kanske man kan ha som husdjur, om man inte som jag föredrar att de håller sig kvar utanför huset (och även utanför förrådet, vinden och källaren, tack så mycket).


När man just har släppt det kommer man till Ökenråttan. ÖKENRÅTTA? Husdjur?


För att inte tala om bokens grand finale, ormen!!


Kan det vara typ Alice Cooper tror ni?

Jag undrar också om nån har läst den här:



Jag har avfärdat den efter att den sågats som dåligt skrivet tantsnusk. Sen verkar ju ALLA läsa den och bli helt beroende. Så nu undrar jag om nån vill komma ut ur garderoben och berätta vad ni tyckte? Är den läsvärd?

Trodde f.ö vi skulle få dra en ny sväng till hospitalet ikväll efter att Pluttan kräkts en massa slem, men nu verkar hon lite bättre igen, om än väldans trött. Så vi avvaktar tills i morgon och ser om det är nån bättring. Vill ju inte gärna dra ut henne i onödan, dessutom kryllar väl akuten av sjuka människor också. Svår avvägning det där. Ogillar överlag när doktorn säger typ "håll koll på andningen" (som om man inte redan gör det 24/7). Eller som doktorn sa till mig i höstas om en knut jag hittade under armen, att "jag blir inte så oroad, men du kan ju hålla lite koll så att den inte växer." Det känns som ett väldigt stort ansvar vilar på en själv då, helst vill man ju att doktorn ska ha hela min (och min familjs och släkts) hälsa under ständig uppsikt och kontroll.

Nåväl, jag kanske ska ta mig en kopp te i stället då, nu när det verkar som att jag inte ska ut och köra bil.

Tycker...

...för övrigt att det är konstigt att argumentet "du har ju redan massa blåmärken i huvudet" inte hjälper när Hugo dansar på vardagsrumsbordet.

Körigt

Det blir inte så fantasifullt på den här sidan framöver, förrän den här lilla sjuklingen är piggare...

Hemma igen...

Så otroligt tacksam för "vår" barnakut! Vi har ju ränt där en del med Hugo, och fått snabb och proffsig hjälp varje gång. Så även denna gång. En ordentlig förkylning konstaterades, men så länge inte andningen blir sämre kan vi behandla henne hemma, tyckte doktorn. Så nu är det nezeril, koksaltlösning och alvedon som gäller, samt sova i bilbarnstolen. Så hoppas vi det vänder snabbt!

Skrutt

Jaha, nej, ska försöka färdigställa Hugo för förskolan för att kunna ta Nora till barnakuten därefter. Pratade med vårdguiden (MKT bra uppfinning) eftersom hon blivit sämre i natt, så vi åker och kollar så att det inte är nån RS-skit. Om det inte har gjort det innan står det nu helt klart varför man ska håll såna här små så långt från förkyldisar som det bara går...

Typiskt

Vår lilla plutta har blivit förkyld... Några månader för tidigt om jag får säga min mening. Laddar för en natt sittandes i soffan med henne i selen... Vi hoppas det stannar vid lite host och snorande så att vi slipper sjukhusbesök.

Strax: Molanders på SVT (mkt bra, kolla på SVTplay om ni missat första delarna) och sen får vi se då, om det blir någon sömn.

Sånt där som måste göras

Du MILDE vilken tid det tar att städa med två vakna barn (och en man som inte är hemma). Att städa med Hugo är dessutom litegrann som att pinka i motvind, eftersom hans bild av att hjälpa till är att på oerhört regelbunden basis dra ur kontakten till dammsugaren samt att städa golv genom att hälla ut pumptvål och smutsvatten på väl valda ställen.



Hur som helst, nu är det hyfsat rent här och Snyggo och miniapan har åkt för veckans handling. Snyggo såg en aning blek ut när jag langade över shoppinglistan, som dagen till ära var lång som ett första maj-tåg. Jag förklarade snabbt att det inte alls var så illa som det såg ut, det handlar ju mer om att jag måste vara ganska specifik när jag inte själv är med och handlar. Det är fettprocentsanvisningar och grad av mogenhet på frukt (beroende på om avocadon ska användas idag eller på fredag), det är förtydligat vad det ska vara för smaksättning på creme fraischen och om pastan ska vara med eller utan fullkorn. Nu låter det kanske som om Snyggo är dum i huvudet, det är han ju verkligen inte men däremot är det jag som är kocken.

Sportlördag...

...dessvärre inte för mig än, även om jag ska ta en prommis i em och se hur det känns. Men slalom på TV och bredvid soffan pågår nån slags tour de france-etapp. Mkt inspirerande.

Nora är förresten i svenskan idag, för er som har den!