En vanlig tisdag. Vanlig men ovanligt fin.

Började med att mamma erbjöd sig ha Nora en stund om jag behövde fixa nåt. Ett spinningpass fick det bli. Sen följde vi spontant med henne hem, även syster S&co och brorsan dök upp, de förstnämnda hade med sig tårta till pappa eftersom han blev magsjuk av den senaste tårtan de bjöd på, hehe. Så kom även pappa och Snyggo och vi käkade och åt tårta och det kändes som kalas, så här en vanlig tisdag. I morrn ska vi också ha en kalasdag, då kommer Malinka tillika Krut-M och lunchar. Men nu = förhoppningsvis lite sova...!

Norpan

Fattar inte hur det gick till - plötsligt är hon mycket mer en egen liten personlighet. Gurglar och "pratar" och skrattar... så mysigt. Sover lite bättre och kolikutbrotten kommer allt mer sällan (fick dock läsa på läpparna under gårdagens Molander-avsnitt...)

Jag - en fruktjunkie

Nej, det hade inte med graviditeten att göra. Jag kan fortfarande bli gråtfärdig av en apelsin som doftar så där himmelskt. Nu = Molanders och fruktsallad. Och massor av te.

Hjälp mig

jaha, idag börjar Hugo sitt nya dagisschema, mån-tors 9-15. I och med denna nya era känner jag att det är dags att jag tar mig i kragen och gör något inspirerande och vettigt av dagarna. Satte mig därför med en balja kaffe och mitt manus som jag påbörjade under förra mammaledigheten. Man kan väl säga att det är en "Stockholm noir", ur några olika kvinnoperspektiv. Efter att ha plöjt de 60 skrivna sidorna är jag nu lite förvirrad. Det senast skrivna kapitlet har jag ingen aning om vad jag ville säga med, och jag har slutat skriva mitt i en mening.

"tunnelbanevagnen är minst sagt knökfull" har jag skrivit, ingen punkt, inget komma.

Vad tror ni?

...så hon får ringa in sin helikopter i stället

...och det är ju aldrig roligt att stå som en packad sill på ett fullt tåg

Något annat spännande förslag?

Ska göra mer kaffe och fundera på vad jag har tänkt med allt detta.

AIK

Ja, idag var det så premiär för Hugo på allsvensk fotboll. Han är ju ingen rookie precis, med OS-fotboll på Wembley i bakfickan, men nu var det alltså Friends arena och AIK-syrianska på menyn. Hemma laddade han med sju pannkakor, sen åkte han och pappa iväg i röda faran. Stolt som en tupp kom han hem igen, efter att ha applåderat, hejjat och ätit korv. Mammans hjärta smälter.

Gör nåt då

En pojke som heter Ulrik har sjungit in en sång som heter "Tell the world I´m here" (to change it), tydligen ett av finalbidragen på Mellon, som alla insatta kallar den. Den här låten ger mig rysningar längst hela kroppen, och det är INTE av välbehag. GÖR NÅT DÅ, vill jag skrika varje gång han börjar sjunga att han är här för att förändra världen. För att sjunga den sången lär inte räcka.

Ok, dags för dagens powerwalk med nya Caroline. Ett himla sjå att få ihop en tid som passar, med diabetesman som måste äta på vissa tider och spädbarn som måste äta vissa (andra) tider och så ett par till barn och nån hungrig äkta man på det. Nu har vi kommit fram till att exakt klockan kvart i ett bör vi kunna lämna våra hem för sex kilometers rask promenad, utan att någon dör av hunger eller svimmar under tiden. Det är så härligt att känna sig oumbärlig.

Försökte...

...få med mig och barnen på samma bild. Det gick sådär. Hugo ställer ju dock alltid upp på ett snyggt foto.

Viktutmaningen vecka 5

Jaha, det fuskades ju lite i helgen, med extra god mat och lite efterrätt och så... Ökade dock på motionsdosen och slutade på knappa fyra mil promenader/jogg, samt ett spinningpass.

Resultat denna vecka: -0,7 kg. Sammanlagt - 4,3 kg.

En dag på tur

Ja, idag åkte vi alltså till gammelfarmor när Hugo stjälpts av på dagis. En härlig tur i solen med ett sovande barn. När vi kom fram satte hon snart igång med gallskriket. Barnet alltså, farmor höll sig ganska lugn. "Hm, jag åt ju ratatouille igår, inte så smart kanske," sa jag. Farmor skulle sen förklara det magonda för särbon. "Hon har ätit massa lök och paprika," förmedlade hon vidare till C som satt lite längre bort. Fast den käre särbon har lite hörselnedsättning, så det lät mer så här

"HON HAR ÄTIT MASSA LÖK OCH PAPRIKA"

och om jag dittills skulle ha kunnat leva i lite förnekelse vad gällde min egen eventuella del i det magonda, så blev det plötsigt väldigt svårt att fortsätta med det. Ingen mer paprika framöver alltså. Mjölken har jag dock börjat med igen, det verkar vara en vanlig kolik hon har och ingen mjölkallergi. Så vi hoppas att det är raskt övergående, nu är hon iaf två månader (idag!)

Nåväl, efter en supermysig lunch och kaffe hos farmor och C bar det av hemåt igen, hämtade Hugo och sen har vi dratt runt på byn och spanat på flygplan, bussar, hästar och hundar. En dag lik de flesta av våra andra, således. Men en bra sån, likväl.

Roadtrip

Nora på besök hos älskade gammelfarmor!

Dagens kaninmat...

...ratatouille med klyftpotatis och guacamole. Supergott och vitaminsprängt.