Mitt Snyggo och jag i London (snart)

I morrn bär det av! Taxin kommer 5:15, flyget går 7:05.

Jag insåg just hur innerligt glad jag är att Snyggo är en sån fixare som han är. Han skriver ut kartor och bokar biljetter och förvarar allt i mappar och ringer taxi och skriver en instruktionsbok över katterna till deras barnvakter.

Själv har jag dock kläckt en bra idé ikväll, nämligen att vi borde köpa pizza.

Fast jo, jag lagar ju mat och städar och sånt där för det allra mesta (bäst att förtydliga så att inte mamma får för sig att uppfostran har misslyckats kapitalt. Det är det ena hon skulle kunna tänka, det andra är att jag inte får låta Snyggo göra allt själv eftersom man måste vara två om att jobba i och med en relation).
Hur som helst, allt det där med papper och banker och biljetter och räkningar... det är jag SÅ glad om jag slipper pyssla med.

Hepp, jag borde ju faktiskt packa. Sen ska jag i vanlig ordning lägga mig. Har haft ont i magen hela dagen (nej, det är inte resfeber).
Återkommer med lite pics om några dagar!

FN-toppmöte i vår socken

Det känns mkt spännande att vi för tillfället har Condoleeza Rice som granne. Eller om det är i morgon hon kommer möjligen. Vi skulle handla lite i Väsby nu på kvällen, och Snyggo ville självklart köra så nära Infra city som möjligt (vilket inte blev särskilt nära alls, med tanke på avspärrningar och femtio polisbilar).
Jag har läst nånstans att Rice går upp typ fyra varje morgon efter ett par timmars sömn. När hon klivit upp tränar hon nån timme, innan frukost och arbete.

MAJN GOTT.

Inte nog med att människan jobbar 24-7, jämt, hon går upp tidigt för att träna också.
Det är ju så man får unna henne en trevlig konferens i Upplands Väsby.

Nu = sovdags igen. Har inte lagt många strån i kors den här kvällen, men det har varit trevligt ändå. Eller... kanske just därför.

Blaha blaha

Jobbat lång dag, sprungit min vanliga runda efter det. Var trött redan innan, för att inte tala om nu. Klockan är ju sju minuter över tio, bevare mig väl. Sovdags för en pensionär som jag.

Mitt boktips för tillfället är "Vindens skugga", av Carlos Ruiz Zafón. Kan tyvärr inte beskriva den, bättre ni googlar på den. Helt fantastisk. Ska nog lägga mig och läsa en stund.

För övrigt är det enda som går att lyssna på nuförtiden NRJ och Rockklassiker. Hör jag "Empty room" eller "I lågornas sken" en gång till kommer jag att tillfoga närmaste radioapparat allvarlig skada.

Snart ska vi till London och träffa Brus S.

Men just idag ska vi ut. Och motionera. Jag har råkat säga att jag kanske ska springa långa spåret idag, vet inte hur det slapp ur mig. Nu sitter jag här och bloggar för att slippa gå ut, Snyggo sitter och läser tidningen i vardagsrummet men det är så tyst där ute så jag måste nästan gå och kolla om han ligger och sover. Bara att ta tjuren vid hornen, antar jag. Eller ta tjuven vid hornen, som vi säger i min bransch.

Syster E och mini-E

Syster S löser korsord med födelsedags"barnet"

Jag och Snyggo lapar sol i väntan på maten (när jag ser det på print kan jag ju tänka att vi kanske borde ha gett mamma ett handtag istället)

God trerätters, dagen till ära

Födelsedags"barn" nr 2

Och vinnaren är.....

...Björn Gustafsson!! Eurovisionschlagerns enda behållning.
Nästa år ska jag inte kolla, om man inte tills dess har förbjudit länderna att rösta på sina grannar. Det var roligare förr, innan man delade upp Sovjetunionen & Jugoslavien i 18 länder vardera.

Snart kommer lite pics från gårdagens MYCKET trevliga 145-årsfest (morfar 90 + mamma 55). Måste bara äta lite brunch först, efter en lat förmiddag.

På stan

Träffade Ida ikväll, käkade på Italiensk Restaurang i Stan. Ganska sävlig servitör, och efter huvudrätten börjar Ida (som flängt världen runt ett antal gånger) titta lite närmre på honom.

Ida: "Men... MALAGA, va?"
Servitören: (tar sig själv en närmre titt på I) "ja! Just ja, det var DÄRifrån jag kände igen dig!!"
Jag: "MEN VAD BRA, DÅ KANSKE MAN KAN FÅ LITE RABATT"

Jag behöver väl inte ens tillägga att han bjöd på efterrätten sen? Vilket var bra, för det var osockrad äppelpaj. Nån slags GI-variant? Undrade vi (men frågade inte).

I kategorin fantastiska kvinnor

Kajsa Bergqvist sprang en tävling på en mil här i stockholm igår, kunde man läsa i tidningen. Hon sprang på typ 48 minuter. Vilket ju är blaha blaha, om man jämför med min svägerska J som sprang Göteborgsvarvet, 2,1 mil i helgen. På 1 timme och 26 minuter. Och sprang in som 23:e dam, av typ 30 000 tävlande. AJM IMPREST. Om ni vill kan jag fixa hennes autograf och lägga ut den här på bloggen. :-) Faktum är att jag är så imponerad att jag nästan hela tiden går och tänker på hur SNABBT man måste springa om man ska göra en sån tid på en halvmara, och vilka lungor man måste ha. Och hjärta.

Tillbaks från affären

Scoop

Det är ju inte så ofta man får komma med scoop om andra här på sin egen blogg, därför är jag aningens förvånad över den lilla uppmärksamhet som det väckte att syster S numera är med pojkvän. Själv tycker jag att det är skitkul, även om man nu inte lär se henne lika ofta som förut. ;-)

Nu måste vi sticka och handla, klockan är halv tre och jag har väl varit vaken i en sisådär tre timmar... hm. Jag skyller på jobbet, att man inte orkar vara vaken när man väl är ledig. Jag skulle behöva vara ledig minst tre dagar varje vecka. Hur som helst, återkommer senare under dagen när vårgårdariset har blivit påfyllt i skafferiet.

Men MAJN GOTT vilken speed (sa jag om mig själv)

Just nu minns jag inte alls varför jag satte mig här. Men när jag ändå sitter här kan jag ju passa på att låta er veta att jag inte har en aning om varför. Fast jag måste ju säga det, att man kan ju knappast ens behöva vara troende för att förstå att Gud måste ha skapat mild lättyoghurt med citronsmak (och vårgårda-ris på det och så en klick hallonsylt högst upp).

Jag har insett att det faktum att jag jobbar för två sedan vår arbetsgrupp tillfälligt halverats, tar sig även uttryck när jag har kommit hem. Så fort jag kliver in genom dörren måste jag OMEDELBART fixa allt jag ser som inte är perfa, och FORT ska det gå. Därför hade jag tio minuter efter att jag kommit hem idag dammsugit, rensat Plumpen och Klutos låda, slängt in kyckling i micron, gett K&P mat samt kammat Klumpen, tvättat badrumsspegeln och bäddat sängen. Sen satte jag mig framför datorn, trött som Snyggo hade varit efter en halvmara och jag är efter en cykeltur till stationen.

Hur som helst, nu ska här lagas kyckling&bacon-sås med pasta, sen ska jag krama på mitt Snyggo när han kommer hem från Vadstena. Vilket borde bli inom ganska kort. Undrar när jag ska få åka på konferenser och bo på hotell med mitt jobb? Å andra sidan blev jag nästan lovad en flaska champagne idag av en klients arbetsgivare som verkar tycka att jag är helt fenomenal, bara för att jag gör mitt jobb. Och nån flaska champagne har han inte fått i alla fall, Snyggo. Nu har ju jag förvisso inte fått det heller, men jag HADE ju kunnat få. Är väl snubblande nära, så att säga.

Hjalmar och Birgitta

Efter en sen kväll i går och en galen dag på jobbet satt jag ikväll på stadsteatern och försökte hålla mig vaken. Eller tja, det gick bättre än väntat. Hjalmar Söderbergs "den allvarsamma leken" var det som bjöds, absolut sevärd. Jag var dock så trött ända in i benmärgen att jag höll på att börja gråta bara jag såg teaterprogrammet. Inte av någon särskild anledning, dock. Jag kom på det när det redan börjat stocka sig i halsen, att jag visste ju faktiskt inte ens om det var något SORGLIGT vi skulle se. När jag upplevt detta heureka-moment så tog jag mig samman.

NU ska jag dock sova. Snyggot ska på möte med övernattning i Vadstena i morgon. På tal om Vadstena var jag och Aikåaren ute i geografin idag på div. klientbesök. Mitt i skogen stod en skylt med en bil; "heliga Birgittas bönegrotta", vilket jag kommenterade. "Snuskigt det låter", kontrade Aikåaren. Vad som var snuskigt fick jag aldrig riktigt fram. Men det är klart, om hon har legat där sen 1300-talet eller när det nu var hon föddes kan man ju tänka sig att det luktar lite unket där inne.