Jag hade sån tur, och blev medbjuden på Grease, av J som jobbar som ljudtekniker med produktionen. Inför denna rapport, måste jag bara ge lite bakgrundsfakta.
Pernilla Wahlgren har jag aldrig gillat. Hon har alltid verkat så snorkig. Sen har jag sprungit på henne i verkligheten ett par gånger, och då fått min bild bekräftad. Som typ förra sommarn, när jag stod en söndag och städade salongen i Visby. Som ni säkert vet så dräller Visby på sommaren av A- B- C- och Ö-kändisar, de ena drygare än de andra.
PW: *Knackar på dörren*
Jag: går och öppnar.
PW: jaha, är det inte öppet eller?
Jag: Jo, jag brukar försöka locka kunder genom att släcka ned i salongen och ställa mig med en moppborste i skyltfönstret. NEJ, det är inte öppet.
PW: Nehej... (gnetigt). ALLT verkar ju stängt.
Jag: Ja, det är ju söndag, de flesta butiker och salonger har stängt då.
PW: jaha... är det söndag... ja det är det kanske ja.
Jag: *stänger och låser ordentligt*
OK, vilka har vi mer i ensemblen... Monica Einarson. Fantastisk sångerska, spelade även i Sound of music. Mest känd som fame factory-rektor.
Rennie Mirro. Ok, om jag ska vara ärlig så drog ju han mest. Vilken fantastisk dansare (och sångare). Vilken fantastisk kro...ja, hur som helst.
Sen visste jag att Kim Zulocki (hur stavas det?) skulle vara med. Vi tränade på samma gym förut. Han stod alltid på löpbandet och läste manus, efter att ha hälsat glatt och skrattat åt mig och Carro där vi kämpade vid vikterna (tack för det).
Hur som helst, glad i hågen knallade jag till Göta Lejon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar