Ursvik var väldans trevligt. Vi utgick från orienteringskartan, där man bör bestämma sig för vilket spår man vill löpa. Snyggo hade redan bestämt sig för 15 km. "Man kanske skulle ta 10 km-spåret", sade jag med en tillfällig avsaknad av självinsikt.
Valde trots allt halva, med tanke på att jag nu hade mina krämpor och besvär. Började springa ganska långsamt och fick snabbt grava problem med andning och annat som är bra att ha när man ska motionera. Ganska snart, efter en si så där 2-3 km, började det också att knäppa i ett knä för varje gång jag satte ned det i backen. Totalt sänkt av misslyckandet började jag istället gå, och sedan varva det med lite löpning. När jag kom i mål gav jag mig ut på ett par kilometers foto-promenad, och satte mig sen på en stubbe för att vänta in Snyggo som seglade in mot mål till synes oberörd av loppet. Jodå, det kan bli så ibland att man inte orkar, fick jag veta. Det var iaf en väldigt härlig dag, solen sken och det var höst i luften men ändå varmt och skönt.
Sen åkte vi och shoppade och pysslade lite, innan vi just åt en middag som bestod i ungsstekt kyckling med bacon och jordnötssås. Det smakade väldans bra. Allt är så bra, tralalala.
Nu undrar jag bara; NÄR KOMMER FARMOR OCH HÄLSAR PÅ!!??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar