Hejdå Klumpen

Det var som att han visste. Så fort han kom upp på bordet där han skulle få sprutan så slappnade han av, lade sig tillrätta och lät mig klappa honom. Ni som kände Klumpen vet att det inte är hans vanliga beteende på ett nytt ställe med folk han inte känner igen. Jag gråter ögonen ur mig men känner ändå att det måste vara skönt för honom att ha fått lämna den där ångestfyllda kroppen.