Scenario: Hela familjen (jag, S och C) står utspridda i hemmet för att uträtta diverse inför-kyrkan-ärenden, såsom att sätta på sig ett ansikte och hitta ett par hela strumpbyxor.
C: "aaaAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaAAAAAA!!!"
Jag och S rusar till lill-toan, och hittar C utanför den, vit i ansiktet. Vi undrar vad det är frågan om.
C: "DetärenmaskkärejesusvadotäcktenjätteJÄTTEstormaskpåtoan".
Jag: (karskt): "jaha, var i badrummet?" Innanför dörren, får vi veta. Jag går försiktigt fram och kikar in. Mycket riktigt, där promenerar en liten tusenfoting i sakta mak mot dörren.
Jag: (vänder mig till S): "Jaha, det här blir ditt jobb, Fröken Man-är-inte-rädd-för-djur-om-man-har-bott-i-Afrika".
S: (tveksamt): "ja, men det handlar inte om SÅNA DÄR djur."
Jag (ser framför mig hur vi tvingas gå och knacka på hos grannen, och blir lite otålig) "men för Guds skull, du får väl bara låtsas att det är en afrikansk mask, då. Ta lite hushållspapper, bara."
S: HUSHÅLLSPAPPER? Aldrig i livet. Då känner man ju kroppen igenom pappret, när den mosas".
S & C utarbetar sen en plan för hur de ska kunna frakta ut masken levande. Sedan, med gemensamma krafter och en flugsmälla, bär de ut den till fönstret. Men än står inte friden högt i tak, nej o nej!
C: "Det kan INTE vara den här masken jag såg!! Den här är ju jätteliten!!!"
Jag: (ser framför mig hur vi missar gudstjänsten och allt för att vi ligger på golvet och letar mask. Går fram och kikar): "ja men det är för att såna här maskar.. eh... typ drar ihop sig när de blir rädda." (Försökte låta mycket övertygande. Annars sträcker sig min djurkunskap mest till såna djur som har avhandlats på discovery. Typ sengångare bajsar en gång i veckan, det vet jag).
måndag, november 07, 2005
Söndag härliga söndag
Här är en till bild från älvserien. S & C hade vissa problem att agera just när nån kom och gick förbi, men annars gick det finfint.
Nu har jag alltså internet på min egen dator. Jippie. Den satt långt inne, men hur som helst. Tyvärr har jag inte riktigt lärt mig tangentbordet än, så min msn-konversation med brorsan nyss blev lite märklig. Typ:
Bror: Har det hänt nåt kul?
Jag: r instaLErat interfett.
Jag: har installerat internet.
Bror: ok, nice
Jag: SARA HÄLSAR
Jag: Oj, rsäkta att jag skriKer
Bror: VISST DET ÄR LUGNT
Jag: -)
Jag: jag menar :-)
Men jag ska väl lära mig. I morrn ska jag tex söka ungefär 118 jobb till, så då får jag öva. Sen ska jag packa ned saker i min fulfina vit-bruna kartonger.
Var i kyrkan idag, M bad mig läsa instiftelseorden vid nattvarden. Tänkte innan att man ska göra det med inlevelse och pedagogiskt, inte bara ruscha på. Det löste sig utan problem i och med att jag läste ur Miriams pytte-testamente. För varje gång man tittade ut över församlingen blev det ett himla gissel att hitta tillbaka dit man var. Efter mötet gick vi ut och käkade, åt en mycket god pasta med oxfilé. (Sorry M, det blir middag hos dig nån gång när man har en banan i handväskan, så att man klarar sig ända till Masmo utan att svimma. Om du dessutom visste hur S blir i hungrigt tillstånd... Jeez).
Konstpaus
Ok, nu tänkte jag att vi skulle försöka vara lite stämningsfulla här ett tag. Klara, färdiga, gå.
*stämning*
söndag, november 06, 2005
Cynisk? Jag?
Det har jag ALDRIG blivit kallad förr.
:-P
Ur Svenska akademins ordlista:
"Cynisk - synonym för Annie"
Ja kära nån, vad ska det bli av mig. Om jag kanske skulle börja med att förflytta min cyniska lekamen från fåtöljen till sängen. Jag bär mig åt som en orolig tonårsmorsa. Klockan är snart tre, S & C har fortfarande inte kommit indrullandes. Eller som nån som sov aaaalldeles för länge i morse. Eller som nån som helt enkelt är för trött för att göra annat än att sitta här och fundera på hur jag ska orka:
1) bära ut tekoppen i köket
2) ställa tillbaka datorn hos C
3) borsta tänderna
4) tvätta bort mascaran (VIKTIGT! Annars vaknar man med krokiga, halva ögonfransar).
5) frakta mig från badrummet till sovrummet
6) plocka av överkastet.
Lat? Jag? Har jag aldrig blivit kallad.
:-P
Ur Svenska akademins ordlista:
"Cynisk - synonym för Annie"
Ja kära nån, vad ska det bli av mig. Om jag kanske skulle börja med att förflytta min cyniska lekamen från fåtöljen till sängen. Jag bär mig åt som en orolig tonårsmorsa. Klockan är snart tre, S & C har fortfarande inte kommit indrullandes. Eller som nån som sov aaaalldeles för länge i morse. Eller som nån som helt enkelt är för trött för att göra annat än att sitta här och fundera på hur jag ska orka:
1) bära ut tekoppen i köket
2) ställa tillbaka datorn hos C
3) borsta tänderna
4) tvätta bort mascaran (VIKTIGT! Annars vaknar man med krokiga, halva ögonfransar).
5) frakta mig från badrummet till sovrummet
6) plocka av överkastet.
Lat? Jag? Har jag aldrig blivit kallad.
I'm pink
I mitt nya glada liv är ju inte allting svart. Hoppas att chocken inte blev alltför svår för er.
Det enda gisslet är det där med jobbet. I värsta fall måste jag ta till B-planen, som är att gifta mig rikt.
Vilket skulle innebära drastiska nedskärningar i ett redan klent utbud.
Borde jag gå och sova? Kanske skulle försöka drömma nåt skoj. Inte mardrömmar som i natt. Om jag får ett jobb behöver jag inte gifta mig rikt, då kan jag köpa en sån där kramkudde på IKEA i stället. Så kan jag masa mig intill den när jag drömmer mardrömmar. Finns det inte, förresten, även gosenallar med tickande hjärtan? (Tickande fejk-hjärtan, alltså, inget levande och inte en bomb. Även om en tickande bomb i sängen skulle kunna innebära ett visst spänningsmoment i ett inte alltför spännande liv). Det kanske vore nåt.
Ni har väl inte glömt köpa Blindside-biljetter nu? Debaser, sthlm, är det den 28:e november, månne? 100 riksdaler får man punga ut för kalaset, det är ju nästan oförskämt billigt.
Det enda gisslet är det där med jobbet. I värsta fall måste jag ta till B-planen, som är att gifta mig rikt.
Vilket skulle innebära drastiska nedskärningar i ett redan klent utbud.
Borde jag gå och sova? Kanske skulle försöka drömma nåt skoj. Inte mardrömmar som i natt. Om jag får ett jobb behöver jag inte gifta mig rikt, då kan jag köpa en sån där kramkudde på IKEA i stället. Så kan jag masa mig intill den när jag drömmer mardrömmar. Finns det inte, förresten, även gosenallar med tickande hjärtan? (Tickande fejk-hjärtan, alltså, inget levande och inte en bomb. Även om en tickande bomb i sängen skulle kunna innebära ett visst spänningsmoment i ett inte alltför spännande liv). Det kanske vore nåt.
Ni har väl inte glömt köpa Blindside-biljetter nu? Debaser, sthlm, är det den 28:e november, månne? 100 riksdaler får man punga ut för kalaset, det är ju nästan oförskämt billigt.
Du måste ha förväxlat mig med nån som bryr sig
Scenario:
Annie sitter i en fåtölj med en laptop i knät. Klockan är två på natten, S & C har (naturligtvis) inte kommit hem än. Msn är nedstängt för tillfället, eftersom lördagsnatten inte verkar vara bästa tillfället för vettiga konversationer.
Han: Hej sötnos hur e re
Jag: tja, det är ok. själv då?
Han: Fulul
Han: Full
Jag: jaha, vadå, är det party eller
Han: X är här
Jag: jaha, och ni har blivit fulla tillsammans? Det vet jag inte om jag tror på.
Han: Käner du mej eller vadå
Jag: Hm.
Han: nu ska vi åka
Jag: ok, du kör väl inte själv
Han: don'''t bother
Jag: pucko
Han: tack
Jag: varsågod
Inkommet mail på crossnet:
"Hej vilken skönhet sötis"
Jaha? Är det tänkt att jag ska svara eller?
Alltså förlåt, men jag blir så trött på dåliga försök till att starta en konversation. Typ:
"Tjena! har ni bra väder i Stockholm?"
(Kolla SMHI, om du är så intresserad av vilket väder vi har).
"Lost in translation är min favoritfilm också!!!"
(Ok, du måste ha förväxlat mig med nån som bryr sig)
"Tja! läget?"
(Det är skitdåligt. Tack för att du frågar. Kan jag få ditt telefonnummer, så att jag kan ringa och lätta mitt hjärta???)
Annie sitter i en fåtölj med en laptop i knät. Klockan är två på natten, S & C har (naturligtvis) inte kommit hem än. Msn är nedstängt för tillfället, eftersom lördagsnatten inte verkar vara bästa tillfället för vettiga konversationer.
Han: Hej sötnos hur e re
Jag: tja, det är ok. själv då?
Han: Fulul
Han: Full
Jag: jaha, vadå, är det party eller
Han: X är här
Jag: jaha, och ni har blivit fulla tillsammans? Det vet jag inte om jag tror på.
Han: Käner du mej eller vadå
Jag: Hm.
Han: nu ska vi åka
Jag: ok, du kör väl inte själv
Han: don'''t bother
Jag: pucko
Han: tack
Jag: varsågod
Inkommet mail på crossnet:
"Hej vilken skönhet sötis"
Jaha? Är det tänkt att jag ska svara eller?
Alltså förlåt, men jag blir så trött på dåliga försök till att starta en konversation. Typ:
"Tjena! har ni bra väder i Stockholm?"
(Kolla SMHI, om du är så intresserad av vilket väder vi har).
"Lost in translation är min favoritfilm också!!!"
(Ok, du måste ha förväxlat mig med nån som bryr sig)
"Tja! läget?"
(Det är skitdåligt. Tack för att du frågar. Kan jag få ditt telefonnummer, så att jag kan ringa och lätta mitt hjärta???)
lördag, november 05, 2005
boxar
S & C begav sig just iväg, de skulle in till stan och dansa. När de hade gått tittade jag på klockan, och fick en smärre chock. 22:53!! Måste ha sett fel, tänkte jag. Men det hade jag naturligtvis inte. Hade jag vetat att klockan var så mycket hade jag naturligtvis aldrig släppt iväg dem.
Som att jag har nåt att säga till om.
Hur som helst, själv ska jag bre mig en god macka, med lite sallad och sånt på. Sen ska jag planera morgondagens middag, och kanske spela ett parti betapet. Nu när vi väl har internet.
Jag låter visst som en VÄLDIGT gammal tant.
Eller kanske som nån som bara kände för en lugn kväll?
Köpte jättefula förvaringsboxar på IKEA idag. Jag stod och valde och valde och valde, kom inte fram till vad jag ville ha. Till slut roffade jag åt mig vita boxar med bruna blom-mönster. "De här var VERKLIGEN inte fina", tänkte jag för mig själv. Men det var liksom straffet till mig (från mig) för att jag inte kunde bestämma mig.
Sen mötte jag Svåger M, som tittade på dem och sa (med avsmak) "vi har verkligen inte samma smak. De där är typ de SISTA jag skulle välja".
Snacka om att man var tvungen att puckoförklara sig själv när man skulle förklara att jag också tyckte de var skitfula.
Som att jag har nåt att säga till om.
Hur som helst, själv ska jag bre mig en god macka, med lite sallad och sånt på. Sen ska jag planera morgondagens middag, och kanske spela ett parti betapet. Nu när vi väl har internet.
Jag låter visst som en VÄLDIGT gammal tant.
Eller kanske som nån som bara kände för en lugn kväll?
Köpte jättefula förvaringsboxar på IKEA idag. Jag stod och valde och valde och valde, kom inte fram till vad jag ville ha. Till slut roffade jag åt mig vita boxar med bruna blom-mönster. "De här var VERKLIGEN inte fina", tänkte jag för mig själv. Men det var liksom straffet till mig (från mig) för att jag inte kunde bestämma mig.
Sen mötte jag Svåger M, som tittade på dem och sa (med avsmak) "vi har verkligen inte samma smak. De där är typ de SISTA jag skulle välja".
Snacka om att man var tvungen att puckoförklara sig själv när man skulle förklara att jag också tyckte de var skitfula.
backstage på Göta Lejon
Själva föreställningen var väl lite halvfjantig, tyckte jag. Hade utmärkt överblick från ljudtekniker-båset. Tittade på föreställningen, samtidigt som jag försökte motstå impulsen att kasta mig över mixerbordet och dra i nån spak, bara lite sådär crazy liksom. (Gjorde inte det). Hade också lite koll på J som fnissade ibland, när nån gjorde fel. ("ingen som tog sluttonen...")
Efter föreställningen skulle vi kata över scenen och en massa trappor och grejer, och landade sedan i källaren under scenen. Där stod dekoren till "Skönheten och odjuret", som ska sättas upp näst. Passade på att titta ordentligt. Sen klättrade vi upp för trapporna igen, och landade rakt i logerna.
"Hej!" sa Magnus Alcazar Carlsson.
"Hej!" sa jag pafft.
"Hej!" sa alla glatt som gick förbi, och jag försökte le uppskattande så att det skulle se ut som att det stod "tack för en bra show" över mitt ansikte.
PW var som väntat inte trevlig. Hon knatade runt och såg bister ut, utan att se någon överhuvudtaget.
Knallade efter J, och tittade in i ett rum. Tittade en gång till. Men hoppsan, hej, här står ju Rennie Mirro och byter om. Alltså, om man står och byter om med dörren till logen öppen, får man ju räkna med att folk tar en extra titt. Han log. "Hej!" Jag pep nåt och skyndade vidare.
"ska bara på toa", sade J och lämnade mig där alldeles ensammen bland dessa människor. Monica Einarson kom knallandes. Hon hejade glatt, och jag kunde inte låta bli att säga att hon var skitbra. Hon sken upp. "Tack! ....?" Insåg för sent att det var en konstpaus för att jag skulle säga mitt namn. När jag insett det var det liksom lite för sent för att det skulle verka helt normalt att tala om det. Vi gick ut därifrån. Monica pratade glatt.
"Jaha, ja min lägenhet renoveras så jag bor på hotellet där borta nu..."
Jag: " - "
ME: "Usch, jag ogillar verkligen att bo på hotell."
Jag: " - "
ME: "Så opersonligt. Och frukosten sen... den är ju INTE kul".
Jag: " - "
ME: "folk som sitter och slabbar och har sig, haha".
Jag: " - " (möjligtvis log jag lite här).
ME: "Jaha, hejdå rå!" (brett leende).
Jag: (piper) "hejdå!"
Alltså, jag vet inte vad det är, jag brukar inte ha problem att prata. Men hon var liksom så perfekt, med teatersminket helt perfekt och håret helt perfekt och hela hon var liksom bara en enda stor perfekthet.
Sade hejdå till J och begav mig ned i tunnelbanan, med ett fånigt flin på läpparna. Det såg en kille som tydligen trodde att jag flörtade med honom. Bestämde mig för att det inte gjorde så mycket. Sen tittade jag lite nogrannare, och såg att det var SSU-ordföranden. Ardan Shekarabi eller vad han heter. Kände att leendet omedelbart stelnade. Vände mig om och ropade efter honom: "För GUDS SKULL, jag är INTE sosse!!"
Ok, nej, det gjorde jag inte. Men det hade varit kul.
Efter föreställningen skulle vi kata över scenen och en massa trappor och grejer, och landade sedan i källaren under scenen. Där stod dekoren till "Skönheten och odjuret", som ska sättas upp näst. Passade på att titta ordentligt. Sen klättrade vi upp för trapporna igen, och landade rakt i logerna.
"Hej!" sa Magnus Alcazar Carlsson.
"Hej!" sa jag pafft.
"Hej!" sa alla glatt som gick förbi, och jag försökte le uppskattande så att det skulle se ut som att det stod "tack för en bra show" över mitt ansikte.
PW var som väntat inte trevlig. Hon knatade runt och såg bister ut, utan att se någon överhuvudtaget.
Knallade efter J, och tittade in i ett rum. Tittade en gång till. Men hoppsan, hej, här står ju Rennie Mirro och byter om. Alltså, om man står och byter om med dörren till logen öppen, får man ju räkna med att folk tar en extra titt. Han log. "Hej!" Jag pep nåt och skyndade vidare.
"ska bara på toa", sade J och lämnade mig där alldeles ensammen bland dessa människor. Monica Einarson kom knallandes. Hon hejade glatt, och jag kunde inte låta bli att säga att hon var skitbra. Hon sken upp. "Tack! ....?" Insåg för sent att det var en konstpaus för att jag skulle säga mitt namn. När jag insett det var det liksom lite för sent för att det skulle verka helt normalt att tala om det. Vi gick ut därifrån. Monica pratade glatt.
"Jaha, ja min lägenhet renoveras så jag bor på hotellet där borta nu..."
Jag: " - "
ME: "Usch, jag ogillar verkligen att bo på hotell."
Jag: " - "
ME: "Så opersonligt. Och frukosten sen... den är ju INTE kul".
Jag: " - "
ME: "folk som sitter och slabbar och har sig, haha".
Jag: " - " (möjligtvis log jag lite här).
ME: "Jaha, hejdå rå!" (brett leende).
Jag: (piper) "hejdå!"
Alltså, jag vet inte vad det är, jag brukar inte ha problem att prata. Men hon var liksom så perfekt, med teatersminket helt perfekt och håret helt perfekt och hela hon var liksom bara en enda stor perfekthet.
Sade hejdå till J och begav mig ned i tunnelbanan, med ett fånigt flin på läpparna. Det såg en kille som tydligen trodde att jag flörtade med honom. Bestämde mig för att det inte gjorde så mycket. Sen tittade jag lite nogrannare, och såg att det var SSU-ordföranden. Ardan Shekarabi eller vad han heter. Kände att leendet omedelbart stelnade. Vände mig om och ropade efter honom: "För GUDS SKULL, jag är INTE sosse!!"
Ok, nej, det gjorde jag inte. Men det hade varit kul.
Inför "backstage på Grease".
Jag hade sån tur, och blev medbjuden på Grease, av J som jobbar som ljudtekniker med produktionen. Inför denna rapport, måste jag bara ge lite bakgrundsfakta.
Pernilla Wahlgren har jag aldrig gillat. Hon har alltid verkat så snorkig. Sen har jag sprungit på henne i verkligheten ett par gånger, och då fått min bild bekräftad. Som typ förra sommarn, när jag stod en söndag och städade salongen i Visby. Som ni säkert vet så dräller Visby på sommaren av A- B- C- och Ö-kändisar, de ena drygare än de andra.
PW: *Knackar på dörren*
Jag: går och öppnar.
PW: jaha, är det inte öppet eller?
Jag: Jo, jag brukar försöka locka kunder genom att släcka ned i salongen och ställa mig med en moppborste i skyltfönstret. NEJ, det är inte öppet.
PW: Nehej... (gnetigt). ALLT verkar ju stängt.
Jag: Ja, det är ju söndag, de flesta butiker och salonger har stängt då.
PW: jaha... är det söndag... ja det är det kanske ja.
Jag: *stänger och låser ordentligt*
OK, vilka har vi mer i ensemblen... Monica Einarson. Fantastisk sångerska, spelade även i Sound of music. Mest känd som fame factory-rektor.
Rennie Mirro. Ok, om jag ska vara ärlig så drog ju han mest. Vilken fantastisk dansare (och sångare). Vilken fantastisk kro...ja, hur som helst.
Sen visste jag att Kim Zulocki (hur stavas det?) skulle vara med. Vi tränade på samma gym förut. Han stod alltid på löpbandet och läste manus, efter att ha hälsat glatt och skrattat åt mig och Carro där vi kämpade vid vikterna (tack för det).
Hur som helst, glad i hågen knallade jag till Göta Lejon.
Pernilla Wahlgren har jag aldrig gillat. Hon har alltid verkat så snorkig. Sen har jag sprungit på henne i verkligheten ett par gånger, och då fått min bild bekräftad. Som typ förra sommarn, när jag stod en söndag och städade salongen i Visby. Som ni säkert vet så dräller Visby på sommaren av A- B- C- och Ö-kändisar, de ena drygare än de andra.
PW: *Knackar på dörren*
Jag: går och öppnar.
PW: jaha, är det inte öppet eller?
Jag: Jo, jag brukar försöka locka kunder genom att släcka ned i salongen och ställa mig med en moppborste i skyltfönstret. NEJ, det är inte öppet.
PW: Nehej... (gnetigt). ALLT verkar ju stängt.
Jag: Ja, det är ju söndag, de flesta butiker och salonger har stängt då.
PW: jaha... är det söndag... ja det är det kanske ja.
Jag: *stänger och låser ordentligt*
OK, vilka har vi mer i ensemblen... Monica Einarson. Fantastisk sångerska, spelade även i Sound of music. Mest känd som fame factory-rektor.
Rennie Mirro. Ok, om jag ska vara ärlig så drog ju han mest. Vilken fantastisk dansare (och sångare). Vilken fantastisk kro...ja, hur som helst.
Sen visste jag att Kim Zulocki (hur stavas det?) skulle vara med. Vi tränade på samma gym förut. Han stod alltid på löpbandet och läste manus, efter att ha hälsat glatt och skrattat åt mig och Carro där vi kämpade vid vikterna (tack för det).
Hur som helst, glad i hågen knallade jag till Göta Lejon.
torsdag, november 03, 2005
Undergång
Mailade till ett jobb jag sökt inom krim, och frågade när man kunde vänta sig att höra från dem. Varpå jag får veta att urvalsförfarandet tar ett tag eftersom ca 500 personer har sökt tjänsterna. FEMHUNDRA!! Det är ju helt sjukt. Man ba eh, ja men vad bra, nu känns det ju VERKLIGEN som att jag kommer att få ett jobb under de närmsta åren, eller också INTE.
Åkte tåg till farmor idag, det var nya tvåvåningståg som man knappt kom ombord på. Och när man väl hade kommit ombord förstod man inte åt vilket håll man skulle gå, man stod som i en liten glaskub. Det pinsamma var att när man försökte ta sig in till kupéerna såg alla som satt där att man inte lyckades, eftersom det var just glaskupéer.
På övervåningen var det bara första klass, upptäckte man efter att ha kasat upp i den smala trappen. På nedervåningen var det andraklass, och trångt som i en myrstack. På övervåningen såg det ut att sitta två gubbar. TVÅ. Och massa tomma säten. Det var rena rama Titanic, med andra ord. Förutom det att på Titanic verkade det ju vara liv i luckan på nedre däck, och det var det inte här precis. Bara ett antal människor som satt ihoptryckta och sov med gapande munnar (inte jag dock).
Åkte tåg till farmor idag, det var nya tvåvåningståg som man knappt kom ombord på. Och när man väl hade kommit ombord förstod man inte åt vilket håll man skulle gå, man stod som i en liten glaskub. Det pinsamma var att när man försökte ta sig in till kupéerna såg alla som satt där att man inte lyckades, eftersom det var just glaskupéer.
På övervåningen var det bara första klass, upptäckte man efter att ha kasat upp i den smala trappen. På nedervåningen var det andraklass, och trångt som i en myrstack. På övervåningen såg det ut att sitta två gubbar. TVÅ. Och massa tomma säten. Det var rena rama Titanic, med andra ord. Förutom det att på Titanic verkade det ju vara liv i luckan på nedre däck, och det var det inte här precis. Bara ett antal människor som satt ihoptryckta och sov med gapande munnar (inte jag dock).
onsdag, november 02, 2005
Cola light vs hjärncell
Var och fikade med Pastor T på eftermiddagen.
Han: "Vad vill du ha?"
Jag: (funderar på att bara ta en cola light, men det dricker jag å andra sidan jämt hemma). "Kaffe, gärna."
Han: "Ok, jag ska nog ta en cola light."
Jag: (ångrar mig. Och visst, jag kan peta i D:s tallrik när vi äter lunch, men jag kan faktiskt inte be Pastor T om ett par klunkar ur hans glas). "Ok." (Skulle det verka dumt att ångra sig nu? Ja, lite grann som att man vänder kappan efter vinden).
Han: "Även om det innebär att man gör av med några hjärnceller."
Jag (i falsett) "Va? Gör man det av att dricka cola light??"
Han: "Ja, det där sötningsmedlet du vet, det sägs att det tar död på hjärncellerna."
Jag: "eh, jaha..." (börjar snabbt göra en överläggning i huvudet kring hur mycket cola light jag druckit den senaste tiden, samt hur många hjärnceller jag kan tänkas ha dödat).
Han: "Så man får välja om man vill bli smal och dum eller tjock och smart, HAHA."
Jag: "HAHAhe..ehh..." (Men ändå, det där med smal är ju bra. Och jag HAR ganska många hjärnceller att ta av, faktiskt. Så typ ett glas om dagen... inte kan väl det vara hela världen?)
Han: "Vad vill du ha?"
Jag: (funderar på att bara ta en cola light, men det dricker jag å andra sidan jämt hemma). "Kaffe, gärna."
Han: "Ok, jag ska nog ta en cola light."
Jag: (ångrar mig. Och visst, jag kan peta i D:s tallrik när vi äter lunch, men jag kan faktiskt inte be Pastor T om ett par klunkar ur hans glas). "Ok." (Skulle det verka dumt att ångra sig nu? Ja, lite grann som att man vänder kappan efter vinden).
Han: "Även om det innebär att man gör av med några hjärnceller."
Jag (i falsett) "Va? Gör man det av att dricka cola light??"
Han: "Ja, det där sötningsmedlet du vet, det sägs att det tar död på hjärncellerna."
Jag: "eh, jaha..." (börjar snabbt göra en överläggning i huvudet kring hur mycket cola light jag druckit den senaste tiden, samt hur många hjärnceller jag kan tänkas ha dödat).
Han: "Så man får välja om man vill bli smal och dum eller tjock och smart, HAHA."
Jag: "HAHAhe..ehh..." (Men ändå, det där med smal är ju bra. Och jag HAR ganska många hjärnceller att ta av, faktiskt. Så typ ett glas om dagen... inte kan väl det vara hela världen?)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)