Grattis mamma på födelsedagen!

Gick ut idag och satte mig vid sjön bland änderna, de är så söta. (Har man ingen hund får man söka upp andra djur).
Jag hade bröd med mig och en blev så till sig att den klättrade upp i mitt knä, de är väldigt tjenis med en så man får inte vara alldeles för fågelrädd.
Jag kanske kan fresta er med en and-safari om ni kommer till Rotebro? Vi har förutom änderna (Tre honor, ett barn och två hanar, kanske fler men det är främst de som är mina kompisar) ett par sothönor, Gunde the Swan, samt en kanadagås-familj med tre ungar. Det roliga är att det ofta är samma fåglar som är där nere, vilket underlättar om man vill bygga relationer med dem.

(Som vanligt kan man klicka på bilderna för att göra dem större).
Anders & Andrea:


Lilla Andeli (hon verkar ha en frånvarande pappa):

onsdag

Hade en klassisk "håla" i dagens kursprogram, så jag slank in på en biograf och såg "the queen". Bra och rätt intressant, det jag såg. Slumrade till lite lätt nånstans i mitten av filmen. Helen Mirren var hela behållningen, det var egentligen inte mycket annars som förde någon handling framåt.

Sen efter kursens avslut för dagen satte jag mig på pendeltåget. Beslöt mig för att utnyttja de 20 minuterna till att ringa syster E. Fick inget svar. Gick vidare i telefonboken till lillasyster, inte heller där något svar. I ren desperation fortsatte jag försöken med att ringa brorsan, men där kom man bara fram till en väldigt konstig signal. Så gick det när jag försökte vara social.
Om jag känner mina syskon rätt (vi tycker om varandra men är ganska jättedåliga på att ha kontakt mellan gångerna vi ses) kommer det att komma något SMS senare(OM det kommer något ö h t, vilket INTE är så troligt) där det står nåt i stil med "Såg att du ringt, om du fortfarande (mot all förmodan) vill mig något kan du ringa igen". Vi får väl se.

Nu = grillad karré och potatissallad!

helgmys

I lördags hade vi en bunt trevliga människor här, det blev middag och sedan krocket utanför. Det sistnämnda tillsammans med Gunde the swan som var oerhört intresserad av huruvida krocketkloten var ätbara. (Jonas lånade min kamera och förevigade Gunde när han tornade upp sig mot kvällshimlen).
Igår söndag var vi supertrötta, så vi masade runt här, dumpade lite stolar hos pappa och fick glass, grillade lite och SEN minsann när vi skulle sova blev vi MYCKET pigga och var således ännu tröttare i morse.

Nu ligger M (som bara skulle läsa lite) och sover med kläderna på. Ska själv ta en dusch och sen försiktigt väcka min fästman som är mycket noga med att man ska borsta tänderna innan man somnar. Jag har försökt förut med en motsvarande alladin ("på julen får man ta från det undre lagret också") att "om man är riktigt trött får man somna utan att ha borstat tänderna", men den har inte gått hem. Vi kanske borde hitta en gemensam linje innan vi skaffar barn, om den dagen kommer. Vilket det inte känns som idag efter en kvarts "Supernanny" på fyran. Hur som helst, dusch var det nu....

ris och socker och en härlig fredag.

Ok, här kommer ett I-landsproblem.

VARFÖR är står det så konstiga doseringar på rispaketen??
Igår kväll skulle jag göra en matlåda åt M, eftersom han jobbade sent igår och började tidigt idag.
Jag visste ju att det brukar vara små portioner, så jag beslöt mig för att göra 2 och tänkte att då kan M få en stor portion och jag kanske några små korn också.

När jag hade hällt över ALLT ris i en matlåda täckte det inte ens botten. Det blev typ varsitt riskorn och ett att dela på. Det slutade med att M fick med sig två matlådor, riset och en till liten som fanns i kylen, och själv går jag ju ändå på diet. (Det ÄR egentligen ingen diet, men jag tycker om att kalla det för det eftersom jag älskar mat och kakor och godis och detta är det närmsta en diet jag nånsin kommer att komma). I morrn däremot ska det bli stora sockerdagen, för då kommer det gäster och jag ska göra MASSA god mat och MASSA goda efterrätter, mums.

frukt och sallad

Tredje dagen på min nyttighetsperiod (jag kallar det hellre det än att jag har "börjat ett nytt liv", alla bara skrattar då) går utmärkt. Bytt ut en del mat, plockat bort godiset och infört lördagsgodis i stället. Är MYCKET motiverad (och ganska hungrig).
En dag kvar innan långhelg, en och en halv vecka kvar innan återgång till jobbet. Jag sökte ett annat jobb igår, blev så ivrig när jag såg annonsen att jag postade en ansökan jättefort och därmed glömde skriva varför jag ville ha jobbet, eller ens varför jag skulle göra ett bra arbete just där. Men, tänkte jag sen, skickar man en ansökan fattar de väl att man är intresserad.

Nu ska jag gå promenad, sen självskyddsexamination.

Take away på restaurangen

Kommer in på Balders för att äta en god lunch häromdagen. Ser ut över disken med goda sallader, några på tallrik och några i plastförpackning.

Jag: (pekar mot sallad i förpackning) "Jag skulle vilja ha en sån där sallad"
Butiksbiträde: "Det där är för tejk övej".
Jag: "Jaha, men jag vill ha en sån".
Butiksbiträde: "Ja, men det där är för tejk övej. Det är salladerna här (pekar i disken framför sig) som man får äta här".
Jag (irriterat och fattar nada): "Va, FÅR jag inte äta en take away-sallad om jag sitter HÄR?"
Butiksbiträde (uppgivet) "Jaha, vadå, vilken vill du ha i så fall då?"
Jag: "den med skinka och fetaost".
Butiksbiträde: "okej då, den kan du få för sån gör jag inte som lunch."

ÅÅ, schysst, man TACKAR!!

Jag ogillar folk som har principer utan att kunna motivera dem. Säg gärna åt mig om jag visar liknande tendenser.

we R family

För att fira alla födelsedagar, mammas och pappas 30-åriga bröllopsdag på måndag, att pappa blivit friskförklarad efter cancern, och för att jag älskar er kommer här ett kollage på gamla och nya familjebilder. Simon, jag hittade ingen på dig, skicka en så publicerar jag. ;-)

Lördag förmiddag

Mycket bra och trevlig dag, förutom lite magont. M jobbar och jag har planerat in 102 aktiviteter för mig själv, som att handla vårbyxor och lägga upp gardinerna. Kanske hämta mitt staffli. Fast då är risken att det inte blir några gardiner upplagda.
Sen ska jag laga panerade fläskschnitzlar och potatismos till middag, om nu någon undrade.

Jaha, angående spektaklet ikväll så tror jag att det blir svårt för Sverige eftersom alla öststatsländer bara röstar på varandra. Ska jag tippa en vinnare blir det Serbiens "Molitva". Längst ned hamnar England med sin flygvärdinnehistoria. Urk.

Ursinnigt

Var på Hall idag och hade insatsträning. Man kände sig som Michelin Man med overall och hjälm och sköld och allt dessutom ett nummer för stort. Det var inte svårt att gå in i rollen heller när man kommer till en gammal avdelning av kåken som används för just insatsträning. En lite halvkuslig känsla präglar hela stället. Allt är trasigt och sönderslaget därinne.

Att få ta emot massa slag och sparkar mot skölden var en ny upplevelse. Sedan bad jag om att själv få vara figurant, kände att det vore nyttigt att få uppleva det från "andra sidan". Scenen var att jag fanns i en cell och skulle flyttas över till cellen bredvid. Totalt rasande var jag, gick bärsärkagång i en cell (kul att leva sig in i det), skrek och svor. Efter bara en liten stund gick det inte att kontrollera, särskilt inte när insatsstyrkan dök upp och såg hotfulla ut. Det tog teamet på fyra fullt utrustade insatsgubbar tjugo minuter att flytta mig till rummet bredvid, vi var lika förvånade allihopa. Men det var en otroligt häftig upplevelse, jag trodde inte att man skulle gå in i det så helt och fullt, att man skulle ha så mycket krafter när man väl blir ursinnig. Adrenalinet flödade, och jag sket totalt i att jag blev dragen med ansiktet ner längst golvet, naglar och hårnålar flög åt alla håll. Dessutom var det kul att få sparka så hårt man kunde på folk, det är ju inget jag gör till vardags (eller ens till fest).

Nu är jag trött, trött. Ska krypa ned i badet och vårda mina blessyrer. (Som jag är lite stolt över, naturligtvis. Visade just M mina sår och sade att jag hädanefter ska visa honom mer uppmärksamhet och omsorger när han har varit figurant vid olika övningar...)

Vad tycker NI?

Läste en Amelia på väg hem från skolan. I alla tidningar nu är det ju såna där "Äträttförbrännfett" och "tränadigtilldödsmenhållmasken"-repotage. Läste mycket noga artikeln om löpning, eftersom jag aldrig lyckats förmå mig att tycka att löpning är roligt.
Alla säger att om man bara springer OFTA och MYCKET fast man egentligen tycker det är APTRÅKIGT, så blir det roligt roligt ROLIGT vänta bara och se vad roligt det blir och man börjar tänka så bra och sortera tankarna och allt löser sig och man blir lycklig(are) snygg(are) och smal(are) och Gud och hans moster vet allt.

Vände blad och mycket riktigt möts man på nästa sida av en helsides-bild där två anorektiska kvinnor (med jättestora bröst naturligtvis) svävar fram på ett löpspår en solig dag. Brunbrända, såklart, med den obefintliga magen bar.

Jaha, jag vet inte vad som fick mig att bestämma mig för att jag ska ut på en gång. Jag raporterar senare, såklart. Har jag gått på myten? Nja, egentligen är jag mest nyfiken på om jag kommer bli beroende, men då måste jag lyckas springa mer än två gånger innan jag ger upp.

Nån som har nån erfarenhet? Pro eller anti löpning? Ok, återkommer. Ska snöra på mig skorna nu, bli lycklig snygg och smal.

Födelsedag!

För ett år sedan var jag i Lübeck med Pappa och Camilla och firade 25-årsdag. (Nämeligen visade det sig att DÖM (den ömma modern) och lillebror skulle jobba då, och storasyster Elin skulle på en 30-årsfest och inte nog med det, hon hade hyrt in lillasyster Sara som barnvakt. Fast besluten att inte känna mig övergiven och bortglömd drog jag med Pappa och min kära vän och snart ex-kombo Camilla till Lübeck, och för exakt ett år sedan satt vi i solen på en liten terass och drack champagne och åt jordgubbar. Det blev till slut den mest minnesvärda födelsedagen hittills, synd om er som inte kunde vara med ;-).

Hur som helst, i år har jag firat med hela familjen i helgen, som skrivet. Idag, den riktiga dagen D, sitter jag hemma och gör inte så mycket alls, och eftersom jag känner mig "färdigfirad" blir det som en bonus när det trillar in SMS och så. Tack alla. Av M fick jag igår en fantastiskt fin blomsterkvast (heter det så? Vad är kvasten, i det hela? Jag kanske inte borde svänga mig med ord vars definition är lite luddig) samt biljetter till premiären av Sound of Music på Göta lejon i september. Jag längtar redan.

En uppföljning av historien om hur jag mötte M är efterfrågad och kommer snart. Tills vidare får ni nöja er med lite pics från gårdagens upp-piffning av sovrummet, (pappa skulle bli stolt om han såg hur fint jag fick upp tapeten).